Har SD sopat rent framför egen dörr?

Mycket ska man läsa innan ögonen trillar ut. En SD-politiker som skriver att vänstern har dålig självinsikt om antisemitism, är ändå väl magstarkt (UT 18/4). Uttrycket ”kasta inte sten i glashus” är slitet men klockrent här. Har man valt tillhöra ett ”nyss-nazistiskt” parti grundat av en svensk SS-man för bara 30 år sedan, bör man tänka sig noga för innan man talar om antisemitism.

Om man förklarar antisemitism med radikal islamistisk ideologi, ska man skilja på antisemitism och muslimer – inte peka ut ”migranter från Mellanöstern” (UT 10/3). Lika noga måste man skilja på gruppen judar och den israeliska staten. SD gör ingen av åtskillnaderna. Att man är antimuslimsk är inget försvar för att ha en ”upphottad” antisemitisk ideologi.

SD:s kandidat till riksdagens talman säger: ”Judar är inte svenskar”. Exemplen är legio. När SD-politiker vill bortförklara antisemitismen i SD – djupt rotad och blommande i SD:s nutid – tvingas man gräva djupt i historien. I artikeln 18/4 grävs 50 år tillbaka i tiden. Fast favoritspadtaget tas 90 år tillbaka. Då vek sig myndigheterna för trycket från SD:s föregångare som skrek: ”Judeimport” (parallellerna till SD:s retorik är övertydliga – allt är invandrarnas fel).

Myndigheter började då stämpla ”J” i judiska flyktingars pass före utvisning. I en artikel (UT 2/4) relativiserar SD-politikern nazistiska NMR som han, intressant nog, kopplar SD till. Politiskt våld i Sverige har nynazister och högerextrema varit fullständigt dominerande på de senaste 40 åren. I Norden är massmorden på Utöya, där mördaren fostrats i SD:s systerparti, Fremskrittspartiet, helt unikt. Terroristerna vid de senaste dödliga attackerna på synagogor i Tyskland och USA hittas också i SD:s högerextrema miljö.

Nästa bortförklaring (SD:s partisekreterare på Aftonbladet debatt) är att skriva ”vi stöder Israel”. Det stödet är förbehållslöst – men det gäller bara den israeliska ockupationspolitiken. SD vill till och med erkänna Jerusalem som Israels huvudstad, det förhandlingskort som FN vill behålla tills fredsfördrag finns mellan Israel och Palestina. Med stödet åt extremhögern i Israel slår SD undan fötterna på alla liberala israeler och israels fredsrörelse. SD stöder dödligt övervåld och ockupation, men citatet som den lokale SD-politikern gör (UT 18/4) ”med vapen skapar vi frihet” ska visa antisemitism?

SD-politikern använder sig också av partiets vanliga taktik – hån och förminskande av motståndare. Att skriva ”…man bara måste älska dig…” (UT 18/4) är inte respekt för en motståndare. Här riktas det hånfulla förminskandet mot vänstern. Greta Thunberg behandlades på samma hånfulla sätt av SD:s partiledare, vilket gav klartecken till alla näthatare som hoppade på 16-åringen.

Att den höge SD-företrädaren fick stå värd för riksdagens minnesstund för Förintelsen sågs av förintelseöverlevaren Heidi Klein som ett hån mot de anhöriga till offren. SD-politiker hånade och förminskade henne. SD-politiker kan raljera över ”Benke” som skriver antisemitiska inlägg (UT 10/3). De drabbas ju inte av näthatet de piskar upp. Historikern Dick Harrisson citerar ett mejl i boken Folkvandringstid: ”…publicera dynga om SD…så kommer du att få besök”. En mer ohederlig ideologisk debatt och historieskrivning – och en mer osmaklig debattaktik än den SD-politiker använder – får man leta länge efter.

Humanist