U17-landslaget nästa för Oskar
När Västergötlands trupp till Sverige–cupen skulle tas ut så saknades det en bra mittsexa till laget. Oskar Hedvall från KFUM Ulricehamn hade dittills varit en framträdande skytt från nio meter och inte haft några funderingar på att skifta roll i laget. Vilket dock inte hindrade att det ändå var han som fick frågan om han kunde tänka sig att spela på linjen i laget som skulle till cupspelet i Katrineholm.
– Jag vill ju självklart få vara med i laget så jag tackade ja, säger Oskar.
Gruppspelet gick bra med två segrar och en förlust och Västergötland blev därmed tvåa i gruppen. Kvartsfinal mot Skåne, ett av landets absolut främsta ungdomsdistrikt, och cupäventyret var över.
Vad Oskar inte hade funderat på var att det satt en massa folk från olika håll och kanter och som tittade på matcherna för att upptäcka talanger. Så fyra dagar efter cuphelgen i Katrineholm så kom det ett sms från en kompis, där ha gratulerade Oskar till platsen på rikslägret.
– Jag hade ju ingen aning om vad han menade men kunde hitta det på nätet – jag var en av de 65 som blivit uttagen till rikslägret för spelare födda 1996.
Efter första gallringen så var det sex spelare kvar som konkurrerade om positionen som mittsexa och på nyårsdagen i år så offentliggjordes deltagarlistan till tredje samlingen och där återfanns Oskar som en av fyra linjespelare. Ett antal som skulle minskas ytterligare till första landslagsmatchen.
– Lägret var förrförra helgen och i onsdags fick jag ett mejl som meddelade att jag var uttagen till U17–landslaget som skall spela en turnering i Norge till helgen, säger Oskar.
Hur är känslan nu?
– Jag fattar nog inte riktigt att jag har tagit mig hela vägen utan måste nog vara där för att förstå. Det skall bli härligt att få spela tillsammans med de bästa i Sverige.
Men det kanske de andra säger också och då är ju du en bland dom de menar?
– Jo så är det ju. Men allting har gått så fort och det är svårt att få in i huvudet att jag är ansedd som en av de bästa i landet i min årskull.
Det var inte alls självklart från början att Oskar skulle bli en handbollspelare. Men ishockeyn var inte rolig och därför blev det fotboll. Lillbrorsan började däremot spela handboll hos KFUM och efter att Oskar varit och kollat några gånger så hängde han på. Men att som tioåring kliva rätt in i ett gäng som tränat och spelat tillsammans ett par år är inte helt lätt.
– Första året var inte speciellt roligt men många av mina kompisar var ju med i laget så jag försökte lära mig.
Det tog i princip hela första året innan Oskar kom in i spelet men sedan så hittade han rätt allt mer. Mycket också tack vare tränarna Åsa Azelius och Anders Fröhlin som peppade och motiverade Oskar till att fortsätta träna och spela. Säsongen 2010/2011 så lossnade det på allvar när Oskar började känna att han var en viktig del av laget. På Rödspätte-cupen, den största danska internationella handbollscupen, blev Oskar stundtals punktmarkerad.
– Då fattade jag att jag kanske kunde bli bra.
En insikt som blev till en övertygelse i samband med samlingarna på rikslägren.
– Ja, där någonstans så förstod jag att jag måste ge det här en ordentlig chans.
Vilket innebar att Oskar sökte till handbollsgymnasier i Alingsås och Göteborg. Var med på uttagningar och kom in på båda men bestämde sig direkt för Alingsås och spel i elitserieklubben Alingsås HK.
– Både jag och kompisen Oscar Fröhlin kom in och är nu rumskamrater i Alingsås. Rätt skönt att ha en polare så nära när man bor borta. Jag kan bara åka hem på loven och någon ströhelg när vi inte har matcher.
Oskar spelar i tre lag den här säsongen – Alingsås HP (vilket är klubbens reservlag) junior– samt A–pojklaget.
– Det blir lite mastigt med åtta träningar och minst tre matcher i veckan. Men det är bara att bita ihop och landslagsplatsen visar ju att hård träning lönar sig.
