Stens hjärta klappar för Södra Ving

Det finns bara en klubb i hjärtat för Sten Öman och det är Södra Ving. Han har varit lagledare i föreningen i 30 års tid och det lär inte stanna vid det.

– Jag har flera gånger sagt att jag ska sluta men det går inte. Intresset är för stort och det har blivit en del av livet, säger han.

Fotbollen upptar och har upptagit en stor del av fritiden. Det är Sten som ser till att spelarna i Södra Ving har allt de behöver innan och under matcherna.

– Man är mer eller mindre en strumpbärare. Det var längesedan en lagledare var med och bestämde något kring laguttagning och annat. Jag ordnar med grejerna och ser till att allt funkar.

Och allt rullar på för det mesta. Visst har det hänt att vattenflaskorna har glömts vid bortamatcher men värre än så har det aldrig varit.

– Nej, jag har aldrig missat att ta med kläderna iallafall, säger han och ler.

När säsongen väl är igång lägger 68-åringen fyra timmar varje matchdag på att dona. Sten ser även till att närvara vid minst hälften av alla träningstillfällen.

– Den sociala biten betyder mycket. Det är nog därför jag har hållit på så länge. Men sen är den största anledningen till att jag håller på det stora fotbollsintresset.

Fotbollsintresset kan han belasta sina bröder för. När brorsorna lirade fanns Sten allt som oftast på plats för att kika. Det spelade ingen roll om det var hemmamatcher eller kamper på bortaplan.

– Oavsett hur långt bort de spelade så var man där.

Själv har han inte spelat erkänner han. Och eldsjälen erkänner även att han har ett hett temperament. Sten berättar att han har blivit utvisad vid två tillfällen. Förra året var det i samband med att B-laget spelade match.

– Men det jag kommer ihåg klarast är det som hände för tre år sedan. Då slängde jag flaggan precis framför domaren när jag blev arg. Jag gick på linjen och vinkade åt ett håll, en solklar vinkning som han dömde emot.

Någon stor dramatik blev det emellertid inte. Det som hände var att mister Södra Ving inte fick gå på linjen och vifta med flaggan mer. Han blev även skyldig laget smörgåstårta.

– Blir man utvisad måste man bjuda på det. Det är en sorts böter som gäller oss ledare också. Spelarna blev glada.

Temperamentet har dock lugnat ner sig. Det har ändrat sig till det bättre tycker Sten.

– En gång i tiden kunde jag bli hur förbannad som helst.

Men trots det stora intresset och engagemanget för fotbollen finns en ännu större passion i livet, den stavas bridge.

– Det tar lika mycket tid som fotbollen är jag rädd. Jag tävlingsspelar och har spelat sedan 70-talet. I början var det ett sätt att fördriva tiden på men sen blev det mer eller mindre som ett gift.

Det kan anas att dagarna snart kommer att vara fulltecknade för Stens del. Seriespelet i fotbollen närmar sig sakta men säkert och han vill dessutom inte gärna missa någon bridgetävling. Hur kommer det egentligen gå för klubben som är rotad så djupt i hjärtat säsongen som väntar?

– Det kommer att bli en jämnare och tuffare serie tror jag. Och det kommer bli spännande.

Att det är svårt att slita sig från rollen som lagledare står klart. Mycket talar för att det blir ett par år till på den positionen.