Gemenskapen tog Elfsborgssupportern ur missbruket

Det krävs inte många steg in i Marko Burazors lägenhet i centrala Ulricehamn för att förstå att en stor del av hans liv kretsar kring fotbollsklubben IF Elfsborg.

Väggar är fyllda med halsdukar, foton och signerade matchtröjor. Förbi hallen pryder vardagsrumsväggen, utöver en enorm gulsvart flagga, även tidningslöp från bland annat Elfsborgs SM-guld 2006.

– Elfsborg betyder allt. Efter min familj och mina vänner så är Elfsborg... det går inte att sätta ord på det, säger den 31-årige Burazor.

Försök!

– Det betyder jättemycket, det är hela mitt liv. Det går inte en dag utan att jag tänker på Elfsborg, läser om gamla matcher eller klipper i gamla tidningar.

Under uppväxten i Timmele fick han sitt fotbollsintresse från sin far som även han var en inbiten Elfsborgssupporter med Thomas Ahlström som favoritspelare.

Markos första besök på dåvarande hemmaarenan – Ryavallen – kom under 2003. Elfsborg gästades av Öster.

Minns du vad den matchen slutade?

– 4–0 till Elfsborg, svarar Marko snabbt och bestämt.

Vilka gjorde målen?

– Det har jag lite dålig koll på...

Elfsborgsikonen Lasse Nilsson gjorde två mål, Andreas Klarström och Magnus Samuelsson gjorde varsitt. Efter det var Marko fast.

Sedan oktobermatchen för 17 år sedan har det blivit över 300 matcher på plats. Såväl i Borås som utomlands. Markos första, och hittills enda, utländska fotbollsresa för att se Elfsborg var mot norska Ålesund i kvalet till Europa League. En möte som slutade 0–4. Alla matcher han besökt på plats har dokumenterats i en knallgul pärm.

Bland de matcherna återfinns favoriten när Elfsborg säkrade sitt efterlängtade SM-guld 2006. Det blev startskottet för en storhetstid där favoritspelaren Anders Svensson var motorn i laget. Men i pärmen finns även säsonger utan den forna glansen. Trots motgångarna har Marko aldrig tröttnat på att se sitt Elfsborg på plats.

– Nej, aldrig! Man kan byta partner i livet, men man byter aldrig fotbollslag. Nu är jag helt seriös. Du byter aldrig fotbollslag.

Coronapandemin har gjort att årets allsvenska säsong har spelats helt utan publik. En säsong där Elfsborg överträffat, inte bara Markos förväntan om en sjätteplats, de flestas förväntningar. Med fyra matcher kvar ligger de på en andraplats.

Hur mycket saknar du att vara på plats?

– Fy fan alltså, jag hade kunnat göra vad som helst för att få gå på en fotbollsmatch. Just för att se Elfsborg, stötta alla spelare och träffa alla guliganer man känner. Man är som en familj.

Just gemenskapen i supporterföreningen Guliganerna har haft en betydande roll i Markos liv. Under flera års tid levde han med ett alkoholmissbruk som till slut ledde honom in på behandlingshem. Trots det har han valt att följa med supporterföreningen på bortaresor.

– Jag är en nykter alkoholist numera och utan guliganernas hjälp så hade jag kanske inte suttit här i dag. För jag har varit nykter i två år och åkt på matcher utan att dricka. Det har aldrig varit någon som har frågat om jag vill ha en öl – utan de har köpt att jag åker med för att se på fotboll.

Hur tufft var det att ta sig ur missbruket i den miljön du befann dig i?

– Det var såklart tufft. Men jag kunde inte sluta följa Elfsborg och då valde jag att åka med nykter ändå och alla accepterade det. Jag var öppen med det inför alla och sade att jag älskade klubben och ville följa med. Alla i gruppen var stöttande och jag blev jätterörd, säger Burazor.

I det kombinerade vardagsrummet och köket, där även microvågsugnen smyckats med Elfsborgsdekaler, sitter Marko Burazor i soffan och visar upp sina två tatueringar med Elfsborgstema. I år har den blivit hans läktare.

– Det är klart att man hoppas att Elfsborg vinner matcherna men man går inte in riktigt 100 procent för det. Fotboll ska spelas med publik. På plats lever man sig in i det lite mer och vågar släppa ut känslor på ett annat sätt.

Det närmaste han och hans supporterförening kommit ett matchbesök denna säsong var den sista träningen för stjärnan Jesper Karlsson innan han lämnade för proffslivet i Holland. Bengaler brändes till den grad att brandlarmet gick inne på Borås Arena.

– Vi fick komma in 50 personer på Borås Arena och skrika lite. Det var härligt, det kändes som att man stod där och såg på match igen. Vi hade saknat det jättemycket. Alla gick igång till 100 procent.

Samtidigt nåddes Publiksverige av beskedet att maxgränsen skulle höjas till 300 personer vid sportevenemang. Markos hjärteklubb valde att distribuera hälften av biljetterna till matcherna från och med den 1 november via ett lotteri. Marko var snabb på att visa sitt intresse.

– Jag var överlycklig, adrenalinet bara pumpade inom mig, säger Marko Burazor.

Istället kom nya besked kring publikrestriktionerna och den tilltänkta publikökningen och lottningen uteblev. Ännu en gång fick Marko inte ägna sig åt sin matchrutin som innefattar sömnbrist, ofantliga mängder morgonkaffe och ett okänt antal snus.

Avslutningsvis, som inbiten Elfsborgssupporter, vad tycker du om att Blåvitt ligger där de ligger i tabellen?

– Det är jävligt gött, de får gärna åka ur, avslutar Marko.