Pernilla firar jul på Oasen

Hon är inte så traditionsbunden, Pernilla Udnæs, men lite juligt ska det ändå vara. I hennes vardagsrum finns en rosa plastgran med pynt i alla färger och i fönstren lyser adventsljusstakar. På köksbordet står en hyacint och en skål med ischoklad. Men traditionerna för hennes och familjens julfirande har varierat. Något år har hon och familjen rest utomlands och inte saknat den svenska vintern över huvud taget. Julgran och julmat är inte nödvändigt för att hon ska trivas på den mest förväntansladdade aftonen på hela året. Därför är det inte så konstigt för henne att lägga några timmar på att skapa stämning för andra, tillsammans med familjen Säverot i Oasens lokaler i Ulricehamn.

– Min man och min dotter följer med. Och när vi är färdiga där åker vi till min mamma och pappa där mina syskon med familjer är, så jag kommer träffa dem ändå.

Varken maken eller dottern har haft något att invända mot det nya sättet att fira jul:

– Dessutom är det bra för barn att lära sig att det är viktigt att göra något för andra, säger hon.

Egentligen föddes tanken redan förra julen. Hon tänkte på alla som satt ensamma på årets mest firade dag, och ville göra något för dem. Därför hörde hon av sig till Caroline Säverot som ordnat jul på Oasen i många år, och frågade om hon fick hjälpa till. Det gick bra. Så i år blir det först julfrukost och julkalendern med dottern i tv-soffan och sedan vidare in till Ulricehamn och förberedelserna inför gemenskapen.

Men Pernillas dag slutar inte där:

– Nej, jag ska vara med och sjunga i Marbäcks kyrka på kvällen. Det är roligt. Att sjunga i kör är ett andningshål för mig.