Nathalie är kompis på Stenbock

När Nathalie Björklund tog studenten på gymnasiet i sin hemstad Piteå började hon fundera på vad hon skulle göra med sitt liv. En kompis, som flyttat till Göteborg för att gå bibelskola, hälsade på hemma under sommaren och lyckades väcka Nathalies nyfikenhet.

– Jag flyttade ner till henne och hennes lägenhet i Göteborg och började på bibelskolan. När jag gått klart fick jag höra om folkhögskolan i Aneby som utbildar kamratstödjare, säger hon.

Hon sökte och kom in. Utbildningen är upplagd som en minisocionomutbildning, berättar Nathalie. Man läser om ungdomar och deras utveckling samtidigt som man praktiserar tre dagar i veckan. Skolan placerade Nathalie och tre kompisar i Ulricehamn.

– Vi bor i en lägenhet ganska nära Pingstkyrkan.

Nathalie och den andra kamratstödjaren Karin är på Stenbocksskolan och två andra på Ätradal i Timmele. Tanken är att de ska vara extra vuxna i skolan, se ungdomarna och bara finnas där om de skulle behövas.

– De två första veckorna på terminen var vi med på de lägerskolor som anordnades för sjuorna. Det gjorde att vi fick bra kontakt med eleverna.

Nu sitter de med i uppehållsrum, äter lunch med eleverna och om någon elev inte vill gå på en lektion kan de följa med och agera extraresurs om det behövs. Kamratstödjarna har fått bra kontakt med lärarna och känner sig behövda.

Efter att nästan halva terminen gått har de nya rutinerna börjat sätta sig för Nathalie. Och hon har redan hunnit hitta några smultronställen i Ulricehamn:

– Ja, jag gillar kullerstensgator! Och strandpromenaden.

Till våren avslutar Nathalie sin kurs och då ska nya beslut fattas om hennes framtid.

– Ja, att vara kamratstödjare har ju gett mig en liten hint om vad jag vill göra i framtiden. Det är nog något sådant här. Jag brinner för människor, att de ska bli sedda.

– Ett hej kan betyda så väldigt mycket. Jag kan inte lysa upp hela världen, men jag kan lysa upp hela någons värld. Och det krävs egentligen inte så mycket för att åstadkomma det.