Annons
Nyheter

Med känsla för toner och båtar

Mats Bengtsson är ganska säker. Man har bara ett liv. Det gäller att ta vara på det. Men blir det ett liv till så gör det inget.
Nyheter • Publicerad 25 september 2014
Foto: 

När Mats Bengtsson ska beskriva vad han gör på fritiden blir han lite betänksam. Han får luta sig tillbaka lite och fundera. Det slutar med att han säger ”jag har inget arbete, men heller ingen fritid”. Mats Bengtsson har alltid drivits framåt av det egna intresset. Han berättar om hur han kom till musiklinjen på folkhögskolan i Ljungskile, om hur han träffade den segelfrälste körledaren som kunde ställa in lektioner för att ta med sig sina elever ut i båten, hur Mats bosatte sig i Göteborg och drömde om att segla jorden runt, samtidigt som han spelade och ledde körer.

– Jag seglade hela somrarna. Jag och en katt. Som inte alls gillade att segla.

Annons

Men när beslutet om att segla jorden runt fattades insåg han att han inte hade en båt som dög för ändamålet. Han beslöt sig för att bygga en själv. Det ledde honom till ett lärlingsjobb på ett båtvarv på Orust. Under tiden spelade han piano och det var jazz som gällde. Ju mer komplicerade ackord, desto mer hopplöst att lyssna på, säger. När han skrivit musikstycket Studie i harmonisk tyranni, insåg han att han att jazz nog var typisk stadsmusik. Vid den tidpunkten hade han fått hyra en gård i Bohuslän och när han kom ut på landet förändrades hans musik. På gården hade han börjat bygga båtar. Han hann med fem båtar i trä, innan han kom fram till att folk med pengar hellre köpte sig en plastbåt.

När Mats fru, Sigrid Hansson dykt upp, var det där med att segla jorden runt, inte särskilt viktigt längre. Och han märkte att hans musik höll på att förändras. Nu är det längesedan, men han kan fortfarande inte etikettera den. Är det jazz? Ja, kanske delvis. Är det blues? Ja, kanske delvis.

– Nu spelar jag musik från havet. Ibland är det stiltje, ibland blåser det full orkan. Ibland är musiken allt däremellan.

I samband med 40 års-krisen fick han och Sigrid möjlighet att köpa gården de bott på i många år. Kärlingesunds gård. De bestämde sig för att bygga om den till en kurs- och konferensgård. Det var hårt jobb för Mats och Sigrid innan ladugården var färdig att ta emot sina gäster. Men det blev full rulle och paret orkade med att driva det i 15 år, innan de bestämde sig för att sälja.

De tittade på 64 ställen i Västergötland innan de slutligen hittade huset på Nolhagavägen i Marbäck, som blev deras för två år sedan. På frågan om han inte saknar havet lägger han huvudet tillbaka, tittar upp i taket och säger:

– Jag har aldrig varit så mycket vid havet som de senaste två somrarna!

Han säger att han tröttnat på det turistiga Bohuslän, att det om somrarna är otroligt mycket folk överallt, för att sedan vara helt dött under resten av året.

– Här lever samhället året om.

När han lämnade gården i Bohuslän bestämde sig han och Sigrid för att aldrig göra något mer någonsin igen. Att bara ta dagen som den kommer. Nu är han en av två körledare i Ulricehamns kammarkör, i somras återupptog han sin gamla kantorskarriär och vikarierade i Gällstad och Södra Säms kyrka och nu har han börjat med glasfusing i sin nybyggda ateljé i källaren. På söndag ska han ha sin första flygelkonsert i samma kyrka och hoppas så klart att kyrkan blir fullsatt:

– Min mamma tvingade mig att börja spela piano som sjuåring. Sedan dess har jag alltid spelat. Och det är det jag kallar mig. Pianist.

Annons

Och vad blir det för musik?

– Musik från havet.

Mats Bengtsson är pianist mest. Men han är också båtbyggare och sjuksköterska. I helgen ger han en konsert i Gällstad- och Södra Säms kyrka. Foto: anette westerlund

Bo Högborn
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons