På Tescos i pyjamas

I morse läste jag gårdagens Aftonblad av den enkla anledningen att jag hann inte i går. Jag såg en liten notis om att ett av matvarukedjan Tescos affärer i södra Wales har infört en striktare klädpolicy. Det fick tvåbarnsmamman Elaine Carmody bryskt reda på när hon gick in på Tescos i pyjamas efter att ha lämnat sina barn på dagis. Tydligen kunde det ha funnits en risk att det här plagget hade kunnat väcka anstöt så hon eskorterades ut.

Det här väckte minnen från mitten av 1990-talet när jag, Tanya och Jo hade som tradition att en gång i månaden åka till Tescos i Brixton , London , för att ladda frysen. Vi klämde in oss i Tanyas hundkoja och fick på hemvägen trängas med en mängd matvaror. En lördag hade Jo och Tanya varit ute och festat och de hade sovit över hos kompisar. På söndagen skulle vi handla, och tjejerna trillade in tidig förmiddag och meddelade att vi skulle i väg direkt till Tescos.

Jag låg fortfarande i sängen och hoppade bara rakt ner i ett par jeans och en tröja, och sedan stack vi precis som vi hade haft en hög med aliens efter oss. Där klev vi in i mataffären, tre något slitna ungdomar, med lätt baksmälla och hår som stod i alla väderstreck. Hade vi råkat andas på någon hade de förmodligen svimmat. Så där gick vi och plockade till oss frusna grönsaker och kött med Jo i tofflor och runnen mascara och Tanya i pyjamas. Det var ingen som stirrade på oss men å andra sidan var vi ju i Brixton.

Fast nu mer än tio år senare hade vi förmodligen blivit utsparkade enligt Aftonbladets notis.