Ett steg

Ibland står vi kvar på en fläck i livet. Det kan bero på att vi inte har en aning om var vi ska ta vägen eller att vi inte vågar röra oss från den plats vi befinner oss på. Det kan behövas hjälp från någon annan i vår närhet för att ge oss en knuff i en eller annan riktning, men det tillhör ovanligheterna.

Oftast är det vi själva som måste göra något för att inte cementeras in i liten box och bli för evigt orörlig. Det krävs mod att lämna det vi känner till och ge sig ut i det okända oftast utan varken karta eller kompass. Vi vet vad vi har men vi vet inte vad vi får, men det är det skäl nog att stå kvar?

Det som behövs är att ta ett steg, helst i den riktning som enligt magkänslan känns rätt och den som måste ta det där steget är ... du .

//P.