Ur spår – här kommer granen
Att granen är stor och ståtlig vet alla som strax före lunch i går färdades på väg 182 och väg 46. Där färdades granen efter fällningen i Murum så att skyltarna längs vägen fick ta stryk och andra trafikanter bitvis fick köa bakom.
– Den är lite vidare än de granar som vi har haft tidigare år. Annars är den genomsnittlig – inte den finaste men heller inte den sämsta, säger Anders Nyberg, som var med och genomförde grantransporten.
UEAB, som står för julgrönskan, har som vanligt fått anstränga sig för att hitta en gran som uppfyller alla kriterier.
– Det är svårt att hitta granar. Man måste kunna lasta den, det får inte vara några ledningar i vägen och så vidare, säger Göran Svensson på UEAB.
På något sätt brukar det ändå alltid lösa sig. Göran Svensson vet.
– Jag har jobbat här i 25 år nu så det har blivit rätt så många granar, konstaterar han.
När granen väl kom fram till UEAB, där den har vilat under natten, plockade Göran Svensson fram motorsågen igen för att se till att granen passar in i julgransfoten när den i dag på morgonen ska sättas upp för att ge alla ulricehamnare en känsla av jul.
AA Varför har vi julgranar?
A Granar har förekommit i samband med jul sedan länge. Den första ljusbeprydda julgranen fanns i tyska Pfalz i mitten av 1600-talet.
A Till Sverige lär traditionen med julgranar ha kommit på 1740-talet. Då i form av mindre granar som exempelvis placerades på bord eller hängdes upp i taket.
A På 1800-talet började traditionen som vi känner den i dag, med högre julgranar, att spridas i Sverige. Till att börja med främst i mer välbärgade hem, där takhöjden tillät "riktiga" granar.
A En ofta nämnd uppskattning av hur många granar som årligen säljs i Sverige är tre miljoner.
A Traditionen med utomhusgranar för offentligheten växte fram mellan världskrigen på 1900-talet.
Källa: Nationalencyklopedin
