Annons
Nyheter

Upphandlingsexperten: ”Det går inte att skylla på att man inte vet”

Har en upphandlande myndighet gjort fel kan de granskas och få ett tillsynsbeslut – eller upphandlingsskadeavgift om det går till domstol.
Konkurrensverket arbetar utifrån tips och spaningsuppslag.
– Man är skyldig att veta hur det ska gå till och att ha rätt kompetens, säger Malin De Jounge, upphandlingsexpert.
Ulricehamn • Publicerad 13 juli 2021 • Uppdaterad 30 mars 2023
Konkurrensverket är den statliga myndighet vars uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet – till nytta för konsumenterna. Arkivbild.
Konkurrensverket är den statliga myndighet vars uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet – till nytta för konsumenterna. Arkivbild.Foto: Claus Gertsen /TT

När en kommun eller en myndighet ska köpa in varor är grunden att de måste göra en upphandling.

Men undantag finns. Det handlar till exempel om direktupphandlingar där man köper in en mindre mängd varor – summan får då inte överstiga 615 312 kronor per år. Eller att man har ett nödvändigt behov som måste fyllas, som handsprit under pandemin.

Annons

Varför är det då viktigt att man gör det på rätt sätt? Upphandlingsexperten Malin De Jounge på Konkurrensverket berättar:

– Upphandling är som ett Kinderägg – tre saker i ett. Det handlar dels om att man ska få rätt sak till rätt pris, och dels om att insynen för medborgare och leverantörer ska vara tydlig så att man kan ta del av vad som köpts för skattepengar. Men också om att motverka korruption, som är en stor och viktig del. Risken med direkttilldelningar är att man favoriserar och gynnar enskilda aktörer.

Hon fortsätter:

– I många fall kan det vara en vänskapskorruption där man får en lite för bra relation. Det är rimligt att man agerar så som människa, det blir naturligt. Man kanske till exempel tänker; ”de har bra bilar och vi gör bra affärer”.

Malin De Jounge, chef för enheten för otillåtna direktupphandlingar på Konkurrensverket, understryker kommunernas skyldighet att upphandla på rätt sätt.
Malin De Jounge, chef för enheten för otillåtna direktupphandlingar på Konkurrensverket, understryker kommunernas skyldighet att upphandla på rätt sätt.Foto: Andreas Eklund

Vad kan det innebära för skattebetalarna om man gör fel?

– Risken blir att myndigheten inte köper det bästa som man kan få tag i, då har ju kommunmedborgarnas skattepengar inte använts på bästa sätt. Direktupphandling kan brista i dokumentation, då kan medborgare, media eller vi inte kolla i efterhand.

Vilka krav kan man ställa på en kommun?

– Det är kommunens skyldighet att känna till hur det går till och att vara insatt. Det går inte att skylla på att man inte vet, det finns inte. Det får de bara tugga i sig. Samtidigt så är det sällan de gör det av uppsåt eller för att försöka tjäna på det. Det vanligaste problemet är att de inte haft tid, eller missbedömt hur mycket pengar det kommer att bli totalt.

”Det är kommunens skyldighet att känna till hur det går till och att vara insatt.”
Malin De Jounge, chef för enheten för otillåtna direktupphandlingar på Konkurrensverket

Konkurrensverket har en tips- och spaningsgrupp som går igenom vad som kan vara en överträdelse. Utifrån det kan myndigheten sedan välja att granska och utreda vissa fall. Överträdelser preskriberas dock efter tolv månader, och när Konkurrensverket öppnar ett ärende tittar de därför efter överträdelser ett år tillbaka i tiden.

– Men har beteendet funnits under en längre tid så kan vi skriva ett tillsynsbeslut. Det är viktigt med utbildning och att styra upp inköpsmönster, säger Malin De Jounge.

Annons

I skrivande stund har det gått mindre än ett år sedan Ulricehamns energi uppdagade felaktigheterna i upphandlingsförfarandet. Än har Konkurrensverket inte undersökt fallet, men Malin de Jounge utesluter inte att de kan komma att göra det i framtiden.

– Våra spanare söker av och hittar artiklar i media, så om ni skriver om något misstänkt felaktigt i en upphandling så hittar vi det direkt och tittar på om vi ska ta det vidare, säger hon.

Hayaat Ibrahim är tillförordnad generalsekreterare på Institutet mot mutor.
Hayaat Ibrahim är tillförordnad generalsekreterare på Institutet mot mutor.Foto: Pressbild

Hayaat Ibrahim är tillförordnad generalsekreterare på Institutet mot mutor, som arbetar för att motverka korruption. Hon säger att det måste finnas höga krav på kunskap, saklighet och opartiskhet vid upphandling när det gäller den offentliga sektorn, eftersom de arbetar på medborgarnas uppdrag.

– Om det finns misstankar om att det inte gått rätt till riskerar man att förlora förtroendet från allmänheten. Det får på sikt effekt på tilliten till samhället i stort.

Hon menar också att offentliga upphandlingar kan vara ett högriskområde för korruption.

– Det uppstår typiskt sett många kontakter mellan den privata och den offentliga sektorn. I dessa sammanhang är det viktigt att ta fram tydliga riktlinjer där det framgår hur man ska hantera situationer såsom intressekonflikter och jäv. Transparens är oerhört viktigt, säger Hayaat Ibrahim.

Här saknas innehåll

Jennie ÖlundSkicka e-post
Evelina SegerqvistSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons