Ulricehamn kan åter få spårväg efter drygt hundra år

En del läsare känner redan till spårvagnshistoriken i Ulricehamn. Under åren 1909 och 1910 anlades en spårväg som skulle forsla ulricehamnare och utsocknes besökare från järnvägsstationen upp till Vintersanatoriet. Banan var nästan tre kilometer lång och hade en höjdskillnad på 170 meter.

Trafiken kom dock aldrig igång. Det berodde delvis på meningsskiljaktigheter inom spårvägsbolaget, men banan var också undermåligt byggd och blev aldrig godkänt av myndigheterna. 1917 revs så småningom rälsen.

Hur dagens myndigheter kommer att resonera om Ulricehamn gör allvar av tankarna på att bli den femte staden i landet med en spårväg efter Göteborg, Norrköping, Stockholm och Lund, återstår att se. Det som redan nu kan konstateras är att det finns långt gångna rälsplaner, som tagits fram av kommunens miljö- och samhällsbyggnadssektor.

I det underlag som inom kort ska presenteras för politikerna i kommunstyrelsen, finns bland annat tidplan och förslag på sträckning.

– Tanken är att använda de bredare stråk som redan finns i staden. Spåret kommer, om allt går som vi vill, att gå på Bogesundsgatan, Grönahögsvägen, Parkgatan, Tre rosors väg och Jönköpingsvägen. Banan får då formen av ett ägg i nord-sydlig riktning, och trafiken kan cirkulera runt, runt, säger Per Luhrberg, som är ansvarig tjänsteman.

Varför har man valt just denna sträckning?

– Dels behöver vi inte göra så stora ingrepp i stadsmiljön, och dels knyter en rundbana effektivt samman stadens alla viktiga delar. Du har centrum och stationen i väst, tar dig sedan förbi Stadsparken upp till Tre rosors väg, där det blir gångavstånd till Stadsskogen och nya området Bergsäter med sin skola. Sedan blir det stopp vid Sim- och sporthallen, där det är nära till både Tingsholmsgymnasiet och alla aktiviteter uppe på Lassalyckan.

Men får det verkligen plats med spårvagnsspår i tillägg till bilvägarna och gång- och cykelbanorna?

– Det kan bli lite lurigt, möjligen får vi smala av utrymmena för bil på en del ställen. Det kan i och för sig vara positivt, då det också sänker hastigheten. När det gäller gång- och cykelbanor och trottoarer kan man diskutera om det verkligen behövs på båda sidor av vägen.

Hur mycket kommer kalaset att kosta?

– Det är för tidigt att sia om, men inte lika mycket som att bygga tre nya högstadieskolor i alla fall.

I underlaget skriver ni att spårvägen, ”under förutsättning att politiken inte fastnar i återremisser, som i fallet med framtidens högstadieskolor” skulle kunna stå klar så snart som om fyra år – den 1 april 2025. Är det verkligen realistiskt?

– Från tjänstemannahåll tycker vi att det är ett fint datum att sikta mot. Men mycket hänger så klart på politikens förmåga att ta beslut.

Varför behöver Ulricehamn en spårväg?

– Vi har just nu de kraftigast ökande villapriserna i Sverige. Alla vill bo här. Men för att den utvecklingen ska fortsätta och staden ska kunna förtätas ytterligare, behöver vi få till bättre kommunikationer. Dagens ulricehamnare är väldigt bilburna, men vi ska inte lura oss själva och tro att det kan förbli så i all framtid, säger Per Luhrberg.

Ulricehamns kommun tar gärna in synpunkter på förslaget till sträckning. Engagerade medborgare uppmanas ringa Per Luhrberg på 0321-26222.