Tranängselever fick besked om brott och straff

Föreläsningarna i Tranängskolans aula började med Icas butikschef Peter Holmén som rullade in en kundvagn lastad med varor. Innehållet i vagnen uppgick till ungefär 1 100 kronor.

– Så här mycket snattas det för varje dag hos oss, säger han.

På ett år blir det mycket pengar och de som får betala kalaset är Icas kunder genom dyrare matpriser. För den som snattar kan också konsekvenserna av snatterierna bli tråkiga både på kort och lång sikt.

Att finnas med i polisregistret med en anmärkning kan stå den som vill söka sommarjobb dyrt. Beroende på vad man gjort så kan det också påverka om man får lämplighetsintyg då man vill ta körkort eller mc-kort.

– Man kan få göra en dumhet en gång, bara man lär sig av det, säger John som jobbar vid polisen i Ulricehamn.

Snatterier är ofta inkörsporten till allvarligare brott och möjligheten att stävja dem är vad polisen hoppas på när de går ut och informerar eleverna om var samhället står i de här frågorna. 15 år är gränsen för att en person ska kunna åtalas för ett brott. Är personen som begår brott under femton år så kopplas istället socialtjänsten in men även en anmärkning i socialtjänstens register kan påverka en persons liv i flera år framöver.

Sista delen av föreläsningen handlade om brand. Det var Stefan Rodhe, områdeschef för utbildning och övning hos SERF, Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund, som inledde med att berätta hur Backabranden i Göteborg startade. Om hur en kille som blev sur över att han inte fick komma in på ett disco tände på några stolar i en trappuppgång och orsakade 63 unga människors död.

– Man ska inte behöva begå sådana misstag som man får ångra resten av sitt liv, sade han.

Förutom att den som tänder eld på något i närheten av en byggnad där det kan vistas människor kan bli åtalad för mordbrand, så kan personen ifråga också bli skadeståndsskyldig.

– Det är inte ett bra sätt att starta sitt vuxna liv att ha en halv miljon i skadestånd att betala tillbaka, sade Stefan Rodhe.

Jennie Johannisson, folkhälsosamordnare i Tranemo kommun, var nöjd med dagen men planerar att ha ett annat upplägg nästa år.

– Det här är inte ett riktigt bra sätt att verkligen få igång en diskussion med eleverna. Nästa år så tar vi det här i sjuan och då får de gå runt och träffa olika personer i mindre grupper istället. Nu gjorde vi så här för att vi ville ha med både sjuor, åttor och nior, säger hon.