Svårt för kommunen att ordna lägenhet till ensamkommande barn
Från årsskiftet till och med sista september sökte 5 000 ensamkommanda flyktingbarn asyl i Sverige – en ökning med hundra procent jämfört med motsvarande period förra året. Oron i världen har medfört flyktingströmmar som är de största sedan andra världskriget.
Migrationsverket anvisar landets kommuner att ordna boende för dessa enligt en fördelningsmodell i fyra steg.
I dag sker anvisningar till de kommuner som har ett pågående mottagande, enligt den överenskommelse de har med Migrationsverket. I stort sett samtliga kommuner i Sverige har en sådan överenskommelse.
Men situationen för de flesta av landets kommuner är att de inte har tillräckligt med platser för att fylla sin kvot. Migrationsverket har därför flaggat för att man snart kommer att börja anvisa samtliga kommuner i rullande turordning utifrån folkmängd och med början i Stockholm.
Ulricehamns kommun har i dag boende för ensamkommande flyktingbarn på Ekero i Gällstad och har även några barn placerade i familjehem.
– Ulricehamn har tagit emot ensamkommande flyktingbarn i olika omfattning sedan 2007. En del av dessa har placerats utanför kommunen. Men sedan den nuvarande överenskommelsen med Migrationsverket, från 1 mars i år, hamnar det stora flertalet på Ekero, säger Tina Rosenberg, enhetschef för barn och ungdom på socialtjänsten.
Staten betalar ersättning med 1 900 kronor per dygn och belagd plats. Samma ersättning gäller för platser som köps utanför kommunen, även om den faktiska kostnaden skulle vara högre.
– Enligt överenskommelsen med Migrationsverket ska vi ta emot barn från 16 år och uppåt. Men sedan årsskiftet har verket möjlighet att anvisa utöver tilldelningen och då kan det även vara yngre barn. Kommunerna kan heller inte vägra att ta emot dem. Vi har långtgående skyldigheter och måste ordna platser.
Och det handlar ofta om akuta, inte planerade insatser.
– Vi får ett meddelande från Migrationsverket med barnets namn, ålder, från vilket land det kommer och att det ska hämtas i morgon eller övermorgon.
Att ta emot ensamkommande barn är inte en angelägenhet enbart för socialtjänsten, menar Tina Rosenberg.
– Det är en utmaning för hela samhället. Hur ska vi integrera dem och få dem att stanna i Ulricehamn, för det vill vi ju. Om de gör det kommer de också att tillföra samhället något.
Bristen på hyreslägenheter är en bromsande faktor.
– Vi har i dag ungdomar som skulle kunna flytta till egen lägenhet och klara sig själva med visst stöd. Men vi har hittills haft svårt att få lägenheter, konstaterar hon.
Kommunerna och mottagandet
När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl erbjuds barnet ett tillfälligt bpende i den kommun där det ger sig till känna – detta regleras i socialtjänstlagen. I princip innebär det att alla kommuner kan bli ankomstkommun.
I praktiken fungerar det oftast annorlunda. De flesta ensamkommande barn som söker asyl i Sverige ger sig till känna i någon av de kommuner där Migrationsverket har kontor där barnet kan ansöka om asyl.
När barnet söker asyl ska verket omedelbart anvisa en kommun, som sean får ansvara för omhändertagandet under den tid barnet är asylsökande. Men även tiden därefter för de barn som beviljas uppehållstillstånd.
Genom en lagändring har Migrationsverket sedan årsskiftet fått ökade möjligheter att att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Oavsett om kommunen har en överenskommelse med Migrationsverket eller inte, om att ta emot ensamkommande barn, kan verket anvisa en kommun att göra det.
1 oktober hade Ulricehamns kommun tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om att 15 platser för ensamkommande barn, varav fem ska vara tillgängliga för asylsökande.
Tranemo kommun har en överenskommelse om fem platser, samtliga ska vara tillgängliga för asylsökande barn.
Källa: Migrationsverket
