Annons
Nyheter

Stephan vill sköta företaget från Mossebo

För tio år sedan var Stephan Bergman med och uppvaktade kommunalrådet i Tranemo med en bit bredbandskabel. Nu kan han äntligen se fram emot att kunna jobba hemifrån.
Nyheter • Publicerad 7 januari 2014
Stephan Bergman är glad över att man nu bygger ut fibernätet i Tranemo kommun.
Stephan Bergman är glad över att man nu bygger ut fibernätet i Tranemo kommun.Foto: 

Då för drygt tio år sedan var han nyinflyttad till Mossebo och hade hoppats på att ibland slippa åka till Borås och istället kunna jobba hemifrån. Men det visade sig att han inte hade några alternativ. Han berättar att han hade bredband visa telefonkabeln men det var stora problem och en dag fick han veta att hans abbonemang helt enkelt hade upphört.

– Jag kan koppla upp mig via mobilt bredband på en plats i hemmet men där är det också dåligt.

Annons

Därför har han egentligen inget alternativ annat än fiber. Att vädja till politikerna gav inte speciellt mycket resultat. Istället blev det eget engagemang i frågan. Han var med redan i den förra fiberföreningen, Fibert, som dock fick ekonomiska problem. Nu har den ombildats till Landsbygdsnät i Tranemo, som är en paraplyorganisation för ett antal arbetsgrupper i Tranemo kommun.

Stephan Bergman är nu ordförande i Landsbygdsnät i Tranemo och som sådan känns det rätt bra att nu stå i trakten av Snarås söder om Tranemo och se på när kabeln grävs ner i jorden. I början av detta året hoppas de att de första hushållen kan vara påkopplade.

Att det blev just Mossebo har att göra med stödet från Länsstyrelsen. Det här området var det första att få stöd. Det handlar om ett område från Tranemo ner till länsgränsen. Åtta mil kabel ska grävas ner, tio om man räknar fram till husen. 167 hushåll ska få bredband, vilket enligt Stephan Bergman är mer än nittio procent av hushållen.

Han är lite förvånad att så många ville vara med.

Projektet har stöd från olika håll på olika sätt. Länsstyrelsen ger stöd till bredbandsutbyggnad på landsbygden, men inte inom tätorter. Kommunen ger visst stöd till den så kallade blåsningen av fiber i kablarna. Sparbanken ger förmånliga lån till enskilda som vill ha bredband, något som enligt Stephan Bergman få verkar ha behövt.

Borde inte staten eller kommunen stödja bredbandsutbyggnaden mer?

– Ja, det kanske man kan tycka, säger han.

Men samtidigt är han nästan glad att myndigheterna inte är mer inblandade eftersom det nog hade varit krångligare.

Kan det finnas ett problem med grupptyck i små orter, att en del känner sig tvingade till en stor utgift fast de egentligen inte känner att de behöver fiber?

– Det kan finnas, men om någon inte vill vara med får man ju acceptera det.

Annons

Han påpekar att det motsatta också finns. I det här området har de till exempel nekat en person att vara med eftersom han bor för långt bort.

Ofta får man rådet att bredbandsnätet ska vara öppet, att man inte ska låsa upp sig. Här gör man det genom att bara ha Telia som leverantör, något som har flera skäl enligt Stephan Bergman. Framförallt handlar det om ekonomin. För den enskilde betyder det drygt hundra kronor mindre i månaden.

Efter det här området väntas Dalstorp och Ambjörnarp följa efter. Flera områden är på gång.

Målet är 2 000 uppkopplade hushåll inom ett par år.

Många som ansluter sig verkar vilja ha sin snabba uppkoppling till att se på tv eller annan underhållning. Men Stephan Bergman betonar att andra delar kommer bli viktigare, som samhällstjänster.

– Det gäller till exempel utbildning, tillgången till information. Det ska inte ta en timme att ladda ner en film man behöver se.

Stephan Bergman är även politiker för Moderaterna och engagerad i Tranemo kommun. Han betonar också perspektivet att det ska vara attraktivt att bo på landsbygden.

– Om politikerna vill att kommunen ska växa och få fler invånare får man faktiskt göra något för att skapa den där attraktiviteten. Det här är ett sätt.

Stephan Bergman återkommer flera gånger till hur positivt processen har varit. Arbetet har bidragit till sammanhållning och gemenskap. Det har även präglats av en vilja att hjälpa till.

– Man ställer upp för varandra. Det finns en bra sammanhållning. Man lär känna varandra. Det är väl därför vi kan jobba ideellt, för att det är roligt och vi känner stöd.

Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons