Ständigt arbete för att öka trivseln på skolan
Helge Hesslefors försäkrar att man från skolans håll, både när det gäller skolledningen och övrig personal gör allt man kan och får för att komma till rätta med de problem som uppstår.
– Vi har försökt olika vägar, säger han. Vi har haft hälsa på schemat och vi har anställt Lasse Christiansson som en extra kurator, och vi arbetar ständigt med ett tätare samarbete.
Anledningen till att problemen enligt undersökningen är större i Ätradalsskolan än i exempelvis Stenbocksskolan kan vara att lägre förväntningar bland annat att andelen pojkar är större, 61 procent, jämfört med Stenbocksskolans 49 procent.
En annan anledning kan vara att föräldrarna i Ätradalen har en lägre utbildningsnivå (enligt kommunens kvalitetsredovisning). Detta kan möjligen göra barnen mindre studiemotiverade.
Redan på 1980-talet startades i Ätradalsskolan systemet med kamratstödjare.
När det gällde den aktuella statliga undersökningen säger Helge Hesslefors att den dagarna efter att den publicerats delades ut i alla skolor i området och att diskussioner gällande resultatet omedelbart sattes i gång.
Dessa diskussioner fick till följd att så kallade SET-timmar (social emotionell träning) lades in i schemat.
– Om vi får reda på att någon av någon anledning inte mår bra eller känner sig utanför och på olika sätt mobbad tar vi omedelbart tag i detta, säger Anne-Marie Stenson. Det vi kan göra är att tala med eleverna och visa att det inte är acceptabelt att behandla varandra illa.
Men det gäller förstås att personalen får kännedom om oönskade beteenden.
Även relationen hem och skola är viktig i sammanhanget och såväl Hesslefors som Stenson betonar att samarbetet med föräldrar generellt fungerar väldigt bra.
Båda parter är ju besjälade av att barnen skall lyckas och må bra i skolan.
Även om undersökningen inte kom som någon nyhet anser Helge Hesslefors att vissa frågor kunde ställts på ett annat sätt.
När det gällde mobbning ställdes följande fråga: ”Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra?”
– Eftersom vi omedelbart tar upp mobbningsproblematik i klassituationen är det naturligt att alla eleverna hört talas om detta, säger Hesslefors.
Annorlunda, betydligt mer positivt, resultat får skolan i sina egna två gånger per år förekommande elevenkäter. Där är mobbningsfrågorna betydligt fler och specificerade till olika konkreta situationer.
Så även om rektorerna har en delvis annorlunda syn på elevernas trivsel försäkrar de om att de även fortsättningsvis ständigt och på olika sätt arbetar för att situationen skall bli ännu bättre.
