Skolresultat påverkar inte nedläggningsförslag
I diskussionen efter förslaget att stänga tre skolor förekommer uppgifter om att det resultat som presteras vid mindre skolor haft betydelse för beredningens slutsatser.
Men så är det inte, enligt flera skolansvariga som UT pratat med.
– Visst har vi sett små skillnader mellan olika skolor då och då. Men det finns inte något mönster som visar att små skolor generellt skulle prestera sämre än vad större skolor gör, säger Thomas Carlsson, som är utvecklingsledare vid lärande.
Så den som påstår att eleverna presterar olika, beroende på vilken skola de går på, har fel?
– Visst kan det variera lite, från år till år. Men, som sagt, något mönster över tid som visar att en viss skola presterar bättre eller sämre än någon annan kan vi inte utläsa, säger Thomas Carlsson.
Till grund för att bedöma kvaliteten finns resultaten av de nationella proven.
Fram till 2010 har nationella prov genomförts för elever i årskurs tre och årskurs fem. Det är kunskapen i ämnena svenska, matematik, engelska samt svenska som andraspråk som mäts.
Från i år gäller i stället att nationella prov genomförs för elever i årskurs tre och sex.
Faktorer som resurser samt lärares behörighet har naturligtvis också spelat roll för de resultat som har uppnåtts.
– I detta sammanhang spelar elevantalet vid de enskilda skolorna en viss roll. Men den så kallade resursfördelningsmodellen som vi arbetat utifrån, innebär att man tar hänsyn till behoven vid små skolor. Vid behov har man alltså möjlighet att tillföra mer resurser till dessa skolor, säger Anne-Marie Stenson, verksamhetschef för skolområde Syd.
Viktigt i sammanhanget är också att förslaget från beredningen för lärande tar sikte på framtiden. Särskilt är det kraven i nya skollagen som inverkat på beredningens förslag. De resultat som presterats vid skolorna under senare år har alltså inte vägts in.
– Jag medverkade vid ett brukarråd i Dalum nu i veckan. Där uppfattar man inte förslaget som någon kritik vare sig mot resultaten i skolan eller mot personalens insatser, säger Elisabeth Johansson, verksamhetschef för skolområde nord.
Trygghet i skolan är också ett begrepp som diskuteras i efterdyningarna av beredningens förslag. Att elever generellt skulle uppleva större trygghet på små skolor kan inte utläsas ur de senaste attitydunderökningar som genomförts (se faktaruta).
Trygga elever?
Varje år genomförs så kallade attitydundersökningar som en del av underlaget i skolans kvalitetsredovisning.
Här får elever i en enkät ange hur man har det i skolan.
På frågan om man känner sig trygg i klassen framkommer följande resultat (avser skolor upp till årskurs sex, 2011):
? I kommunens större skolor (Bogesund, Gällstad, Hökerum och Ulrika) anger 93 procent av eleverna att de känner sig trygga (instämmer helt eller till stor del). För 2010 var siffran 92 procent.
? I kommunens mindre skolor (Blidsberg, Dalum, Hössna, Nitta, Timmele, Tvärred, Vegby) anger 88 procent av eleverna att de känner sig trygga (instämmer helt eller till stor del). För 2010 var siffran 94 procent.
Motsvarande fråga har ställts till föräldrarna, om de instämmer i påståendet att eleverna känner sig trygga i klassen.
? I de större skolorna instämmer 88 procent av föräldrarna helt eller delvis.
? I de mindre skolorna instämmer 75 procent av föräldrarna helt eller delvis.
För de större skolorna bygger resultatet på 200 svarande.
För de mindre skolorna bygger resultatet på 90 svarande.