Nya utredningar om Götalandsbana
Hoppet om besked om Götlandsbanan har grusats många gånger. Vid den här tiden i fjol var besvikelsen extra stor. Då presenterades det tolvåriga utbyggnadsprogrammet fram till och med år 2021 för det nationella väg- och järnvägsnätet.
Inget delavsnitt av Götalandsbanan fick plats i planen, trots att ramen utökats till nästan 500 miljarder kronor.
Regeringen, och då i synnerhet moderaterna fick kritik från ömse politiska läger Sjuhärad för detta.
Faktum är dock att utredningen om en svensk höghastighetsjärnväg, som lades fram hösten 2009, inte följde den så kallade fyrstegsprincipen. Detta är en metod som ska tillämpas och som går ut på att enklare åtgärder för att höja effektiviteten i infrastrukturen ska prövas först, och omfattande nyinvesteringar i sista hand.
Regeringen begär nu en noggrann analys med fyrstegsprincipen i botten av hur järnvägssystemet kan förbättras och vad som behöver göras även på mycket lång sikt, fram till år 2050.
Den första delrapporten som avser perioden till år 2021 ska presenteras redan i höst. Om det blir någon Götlandsbana eller ej torde besvaras i slutrapporten, som ska avlämnas i februari 2012.
Trafikforskaren, miljödebattören och KTH-professorn Per Kågeson, som ifrågasatt höghastighetsjärnvägar i Sverige, säger att det är nödvändigt att alternativen också utreds.
– Det gäller att veta om man gör rätt när det handlar om att investera 100–150 miljarder kronor i ett sådant system. Ska jag våga mig på en gissning tror jag inte att man kommer att bygga hela Götalandsbanan. Två delsträckor är däremot mer sannolikt att man bygger, dels Göteborg – Borås och dels Södertälje – Linköping, här finns regional arbetspendling som kan motivera en satsning.
