Medelbetyg för bredband
Bredbandsforum och Sveriges kommuner och landsting har gjort en undersökning som visar hur engagemanget för bredbandsutbyggnaden varierar i 195 av landets kommuner. De kommuner som har deltagit har delats in i tre grupper, där de med högst engagemang får grönt ljus, de med medelengagemang gult och de med lägst får rött. Ulricehamn hamnar i kategorin med gult ljus tillsammans med 61 av de andra kommunerna.
På UEAB (Ulricehamns energi) reagerade man på att Ulricehamns placering inte var bättre.
– Jag vet inte vem som står för faktaunderlaget i undersökningen men vi ser många fel. Vi har jobbat mycket med att dra ut fiberkabel till landsbygden. Sedan 2001 har vi grävt ner hela 30 mil fiber. Jag vet att vi ligger långt fram vad det gäller detta jämfört med många andra kommuner. Här har 20-30 procent av hushållen fiberkabel ända in i hemmet bara från oss, vilket är mer än vad som anges. Dessutom finns det fler leverantörer än UEAB, säger Bengt-Göran Andersson, chef för IT och fibernät på Ulricehamns Energi.
Arbetet med att ge fler på landsbygden fiberuppkoppling är något som tar tid. Plaströr som fibertråden ska ligga i är redan på plats på många håll, eftersom det gjorts i samband med att elnätet grävdes ner.
– Vi kommer att fortsätta utbyggnaden och 2014 kommer Fänneslunda, Knätte och Liared få fiber, 2015 Södra Vånga och 2016 kommer vi dra ut det till Kölingared, till exempel, säger Bengt- Göran Andersson.
Regeringen har som mål att Sverige ska ha ett bredband i världsklass för att säkerställa välfärd, tillväxt och en hållbar utveckling. En del i målet är att är att nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till ett bredband med en hastighet om minst 100 Mbit per sekund år 2020. På frågan om Ulricehamn kommer att klara av att nå målet, svarar Bengt-Göran Andersson:
– Vi och kommunen jobbar starkt tillsammans för detta. Kommunen har budgeterat medel och sökt lika mycket från Regionen. Men det hänger också på medborgarna om de engagerar sig i byalag då detta arbetssätt är det enda som kommer att ge större resultat med fibreringen av landsbygden, det blir för dyrt annars på grund av de långa avstånden mellan hushållen.
En dryg miljard har avsatts av regeringen för att stödja bredbandsutbyggnaden men enligt en undersökning från Post- och telestyrelsen behövs ungefär lika mycket till under 2013 och 2014 för att kunna möta landsbygdens efterfrågan.
– Förutom de bidrag som finns från Västra Götalandsregionen och kommunen så krävs det alltså en egen insats på landsbygden från de som vill ha fiberkabel. Som det är nu har vi cirka sju byalag som är engagerade, så det ser ljust ut just nu, säger Bengt- Göran Andersson.
