Marbäcksbo bakom uppmärksammad granskning
Granskningen blev offentlig den 11 november och skapade då rubriker i media, bland annat om att vårdvalet hade gynnat de rika och friska.
När UT når Henrik Segerpalm vill han gärna nyansera bilden.
– Media skruvar ju alltid till det. Det finns ett behov av att förenkla för att kunna förmedla något. Rubrikerna har handlat om rika och fattiga, om friska och sjuka. Vi undersökte tillgång på primärvård och vårdkonsumtion genom faktorer som disponibel inkomst och utbildningsnivå eftersom det finns samband mellan detta och ohälsa i samhället. Sedan blir det rika och fattiga i media. Det var väl inte oväntat men det riskerar att färga läsningen av rapporten om man har sett de här rubrikerna först.
Dock stämmer slutsatsen i grunden. I Riksrevisionens eget pressmeddelande konstateras att vårdvalet och vårdgarantin visserligen har gett bättre kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som har gynnats.
Henrik Segerpalm säger att det inte var oväntat att resultatet av granskningen skulle bli något av en politiskt het potatis.
– Riksrevisionen är den oberoende revisionsmyndigheten i staten. Vi granskar utifrån de beslut som fattas av riksdagen och för fram granskningens resultat till riksdagen. Det är inte Riksrevisionens sak att lägga sig i hur regeringen och riksdagen sedan fattar politiska beslut. Men vi har ett antal rekommendationer som vi hoppas regeringen tar till sig och revisionen kan återkomma till frågan om det visat sig att problemen kvarstår.
Under tisdagen presenterade de granskningen i Socialutskottet, vilket han tycker gick bra. Han säger att rapporten går igenom en lång process innan den släpps, där allt från regeringen till forskare kan lämna synpunkter.
– Vi har ett stabilt underlag. Politikerna har alltid frågor på Riksrevisionens rapporter men vi upplever inte det har varit några frågor vi fått som vi inte har kunnat besvara, säger han.
Henrik Segerpalm har examina i statsvetenskap och historia. På Riksrevisionen arbetar han med något som heter effektivitetsrevision. De ska förenklat granska att de beslut som riksdag och regering fattar genomförs på ett bra och effektivt sätt.
Det var inte självklart att han skulle hamna där.
Han gick ett tvåårigt program på gymnasiet i Ulricehamn och var rejält skoltrött, säger han.
– Jag gick och drog ett halvår i Ulricehamn, sedan tog jag olika jobb. Därifrån gick jag Komvux och läste upp betygen.
Drömmen var att bli fotograf. Bland annat gjorde han lumpen som fotograf och han läste foto en termin i USA. Men det var då samhällsintresset vaknade.
– Jag var väldigt ung och kom utomlands för första gången utan att vara på semester. Det var ett ganska annorlunda samhälle. Det blev en chock i både positiv och negativ bemärkelse. Det gjorde att jag blev intresserad av samhällsfrågor på ett djupare plan. Sedan ledde det ena till det andra.
Så att han skulle hamna på Riksrevisionen var det kanske inte så många som trodde när han gick här i Ulricehamn och var skoltrött.
– Det trodde jag nog inte själv heller. Ibland är det slumpen som avgör var man hamnar. Men det är väl kul om man kan överraska någon.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Uppdraget är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används.
"Genom att utföra oberoende revision bidrar vi till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.", skriver man på sin hemsida.
Riksrevisionens status som oberoende myndighet är inskrivet i grundlagen.
Riksrevisionen har granskat hur de statliga reformerna vårdval och vårdgaranti har påverkat primärvården. En av slutsatserna är att det har blivit svårare att uppfylla vårdens principer om att ge likvärdig vård till alla och att de svårast sjuka ska prioriteras. Reformen har gett förbättrade kontaktmöjligheter med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som har gynnats.
