Människorna i Burma inspirerar Berit

Under novembermånad 2011 åkte Berit Frändås tillsammans med Bengt-Olof Foss och några andra till Burma för att resa runt i landet. Det blev en resa fylld av upplevelser och med många möten med det som är annorlunda.

– Det som förvånade mig allra mest är hur tillmötesgående och öppna alla var. De var så intresserade, säger hon.

Den som vill se Burma eller Myanmar, som landet officiellt heter, bör skynda på, anser Berit Frändås, innan landet förändras alltför mycket. I en tid när storstäder allt mer liknar varandra med samma stora kommersiella kedjor överallt, är ett land där människorna lagar mat över öppen eld på gatan i huvudstaden, ett sällsynt undantag.

Resenärernas vardag i landet var annorlunda. Maten bestod till stor del av grönsaker och ris. Den som ville äta kött kunde få höns, fläskkött eller, hmm, skalbaggar.

– Det blev en halv. Man måste ju smaka, men den andra maten var god, säger Berit.

Magsjuka drabbade nästan alla resenärerna vid något tillfälle men som tur var ingick två sjuksköterskor i truppen. Toaletter bestående av ett hål i marken var inte så enkelt heller.

Myanmar består av sju delstater som delvis ligger i konflikt med varandra och boende i landet kan inte färdas mellan delstaterna utan visum. Vid broar och strategiskt intressanta punkter vaktar militären, men deras närvaro i landet var inte något som störde Berit Frändås.

– Nej, de var inte så intresserade av oss, säger hon.

Berit tog mest foton under sin resa och väntade med att måla tills hon kom hem. Utställningen på museet visar en del miljöbilder, men mest ansikten.

– Guiderna visade oss mängder med kloster och tempel, Myanmars befolkning är väldigt religiös, men för oss var det roligaste mötet med människorna. I slutet hade jag tröttnat på alla förgyllda pagoder, skrattar hon.