Larm om tufft klimat i skolan
I vissa klasser är situationen mycket tuff. Det handlar om elevkombinationer där vissa elever med exempelvis någon form av diagnos inte får det stöd han eller hon skulle behöva.
Resultatet blir en stökig situation, både för eleven själv, men även för andra elever i klassen och kanske även skolan.
De insatser som skolan har att sätta in räcker inte.
Mot den bakgrunden har därför Roger Wilhelmsson (M), samtalsledare i kommunstyrelsens lärandegrupp, föreslagit att frågan ska ges högsta prioritet.
– Jag vill att förvaltningen snabbt ska titta på detta för att ge förslag på vad som kan göras. Visar det sig att det behövs mer resurser så ska kommunstyrelsen skjuta till dessa medel, säger han.
De så kallade initiativärendet från Roger Wilhelmsson behandlades av kommunstyrelsen i går, måndag. Roger Wilhelmssons förhoppning är att förvaltningen redan till nästa sammanträde med kommunstyrelsen (som hålls den 18 mars) har levererat att förslag som kan tjäna som underlag för beslut.
Att kommunstyrelsen beslutar att skjuta till mer pengar kan bli en konsekvens, konstaterar Lars Holmin (M), kommunstyrelsens ordförande.
– För dem som drabbas är detta ett jättestort problem, säger han.
– Vårt ansvar är att snabbt göra något för att komma tillrätta med problemen. Eleverna i skolan får inte fara illa. Det är vår förbannade skyldighet att göra något åt detta.
Kommer signalerna om en stökig miljö i grundskolan som en överraskning?
– Att det tillfälligt är stökigt i en elevgrupp händer. Men här handlar det om flera sådana signaler från olika håll, säger Roger Wilhelmsson.
Under förra året avvecklades den så kallade Resursskolan i Ulricehamn. Det var en modell som lät elever med behov av särskilt stöd få hela eller delar av sin undervisning förlagd till en anpassad studiemiljö.
Numera ska dessa elever vara i ordinarie klass fullt ut och där få motsvarande stöd, är det tänkt. Frågan är om denna förändring spelar roll för den situation som nu uppdagats.
– Vi kan inte utesluta ett samband med avvecklingen Resursskolan, säger Roger Wilhelmsson.
– Totalt sett har vi minskat resurserna till skolan. Om basen krymper är det möjligt att det påverkar möjligheterna till stöd till elever med behov av särskilt stöd.
Det är en slutsats som även skolinspektion drog, då man under förra året granskade kommunens skolverksamhet. Inspektionen konstaterade att kommunen inte riktigt håller måttet vad gäller insatser för elever med behov av särskilt stöd.
Lars Holmin menar att frågan är komplex och att det därmed kan finnas flera förklaringar till situationen.
– Minskade resurser till lärandet, avvecklingen av Resursskolan samt en ökade administrativa arbetsuppgifter för lärarna är faktorer som på sammantaget kan ha bidragit till det vi nu ser, säger han.
Kommunstyrelsen gav i måndags uppdrag till förvaltningen att ta fram en lösning på bristerna i skolan, i enlighet med Roger Wilhelmssons initiativärende.
Vid behandlingen av ärendet lämnades ett tilläggsyrkande från Inga-Kersti Skarland (S), som kommunstyrelsen biföll.
Beslutet i denna del innebär att förvaltningen även ska komma med förslag på en lösning som kan öka lärartätheten i de skolor som i dag har den lägsta lärartätheten per 100 elever. Dessutom ska förvaltningen klargöra konsekvenserna av att minska elevantalet i de allra största klasserna.
Inga-Kersti Skarland motiverar sitt förslag med att det kan finnas flera orsaker till oro i klasserna, som stora klasser eller låg lärartäthet.
– Jag vill att förvaltningen går på djupet i detta och tittar på dessa olika orsaker, så att vi kan finna lösningar på problemet, säger hon.