Lärare hoppas på ökade resurser
Ompröva normen för skolstorlek.
Det var en sista uppmaning från dåvarande barn- och utbildningsnämnden i Ulricehamns kommun i december 2010, bara en vecka innan nämnden upphörde för alltid.
Nu har kommunfullmäktige dammat av arvet efter nämnden genom att ge uppdrag till beredningen för lärande att se över skolstrukturen i Ulricehamns kommun, utanför Ulricehamns tätort.
Uppdraget är kopplat till det uppdrag om skolans utveckling som redan getts (se faktaruta).
Men frågan är hur de som jobbar i verksamheten har för tankar om hur framtidens skola i kommunen ska se ut.
UT har pratat med lärarna Pia Wademyr och Maria Persson vid Bogesundsskolan om hur de ser på situationen i skolan i Ulricehamns kommun, utifrån sitt perspektiv.
Pia Wademyr är förskollärare och Maria Persson är specialpedagog.
Hur ser ni på att skolan i Ulricehamns kommun backar i kvalitetsmätningar?
– Det är oroväckande. Vad vi kan se är att detta börjar redan i låga åldrar, säger Maria Persson.
– Mätningen säger en hel del, och resultatet kom inte som någon överraskning.
– Som jag ser det handlar det om resurstilldelningen. Där finns en viktig förklaring. Som situationen är nu känner man sig otillräcklig, säger Pia Wademyr.
Vad kan göras för att höja kvaliteten?
– Först kartlägga behoven och sedan jobba utifrån resultatet, säger Maria Persson och exemplifierar med hur skolan tar emot nya elever.
– Inom det området krävs att man tar ett helhetsgrepp för att det ska fungera. När nya elever tillkommer eller när elever flyttas från en skola till en annan, så krävs att resurser följer med i motsvarande mån.
Fördelning resurser/behov i skolan – några reflektioner?
– I dag är det brister vad gäller tillgången på ändamålsenliga lokaler. Brister finns även i fråga om tillgång på läromedel samt till datorer. Dagens förutsättningar gör att man kan känna sig frustrerad, säger Pia Wademyr.
Några önskemål inför fortsättning för bättre skola i kommunen?
– En förhoppning är att den nya organisationen i kommunen sätter sig och att det i sin tur leder till en positiv utveckling, som även kommer skolan till del, säger Maria Persson.
– Förhoppningar finns även på Samlad kraft med en centraliserad elevhälsa. Det är rörigt nu, men det kan bli bra.
– Flera har sagt att detta med skolan är viktigt. Viljan verkar finnas. Nu är det upp till bevis, säger Pia Wademyr.
Behövs en ny skola i centralorten?
– Absolut, svarar bägge unisont. Det är ohållbart att trycka in fler och fler elever i en skola, där det redan är trångt. Även fritidsgrupperna är stora.
Beredningen för lärande har fått i uppdrag är att komma med förslag hur framtidens skola ska se ut i Ulricehamns kommun. Beredningen ska lägga fram ett förslag på målformulering rörande kvaliteten i grundskolan. I uppdraget ingår att väga in hur dagens och framtida krav på skolväsendet ska mötas. Beredningen ska lyfta fram skolans utveckling utifrån elevernas behov och möjligheten till pedagogisk utveckling, skolans betydelse för samhällsutvecklingen samt de ekonomiska förutsättningarna.
Målformuleringen ska vara möjlig att utvärdera.
Beredningen arbetar med uppdraget under perioden 31 januari 2011 - 31 oktober 2011.
Till detta kommer tilläggsuppdraget (se ovanstående artikel) som gäller att se över skolstrukturen i Ulricehamns kommun, utanför Ulricehamns tätort.
De senaste dryga tio åren har frågan om skolstrukturen i Ulricehamns kommun var ständigt omdebatterad. Flera utredningar har också gjorts.
Många små grundskolor samt ett minskande elevantal har varit två viktiga faktorer i denna diskussion.
Till det kommer frågan om resursanvändning samt hur den pedagogiska kvaliteten påverkas av den struktur som gäller.
