Inga fler jordgubbar på Nycklagärde

– Det är klart det blir en saknad. Men det är lite skönt att inte behöva tänka på allt detta längre, säger Solveig Ivarsson.

Det var hennes man, Åke, som började med odlingen 1969. Då i ganska liten skala men det ökade under åren.

– Det var ju hans intresse under hela livet. Han jobbade och slet och älskade att vara utomhus, säger Solveig.

Hela familjen har alltid varit engagerad i Nycklagärdes jordgubbar. Dottern Anne-Sofie skrattar när hon berättar att om de skulle åka och bada fick de göra det efter klockan nio på kvällarna.

– Och semester visste vi inte vad det var egentligen, säger Anne-Sofie Gustavsson

– Ja, vi kunde ju inte bara åka ifrån allt, säger Solveig Ivarsson som stod för försäljningen och även bjöd plockarna på fika. Tusen bullar bakade hon åt gången.

Och under den tidiga våren, när det fortfarande var risk för frostnätter, var det bara till att gå upp en gång i halvtimmen, för att kontrollera temperaturen. Var det för kallt gällde det att skynda sig ut på åkern och bevattna plantorna.

– Jag vet inte hur många nätter som Åke sov på soffan med termometrar överallt, säger Solveig Ivarsson.

Åke gick bort hösten 2011, men redan några år innan hade paret börjat trappa ner och beslutat att inte sätta några nya plantor.

De senaste åren har Anne-Sofie och hennes man Ove haft hand om jordgubbsproduktionen men nu började orken och tiden tryta.

– Det är ju mycket för- och efterarbete som folk kanske inte tänker på. Och vi har andra jobb, så det var mer på hobbynivå. Det är tråkigt men också skönt. Men det har varit väldigt roligt genom åren särskilt med den sociala biten, säger Anne- Sofie Gustavsson.

– Ja, man har träffat så många trevliga plockare och kunder. Och folk har alltid sagt att vi har så goda jordgubbar, att inga är så goda som våra, säger Solveig Ivarsson.

Nu ska marken där de odlade arrenderas ut. Men fem rader med jordgubbar blir kvar för familjens behov. Och granförsäljningen som de också har hållit på med i många år fortsätter som vanligt.