Hökerum bygg jagar koldioxidtjuvar i lokalt projekt

Enligt siffror från Boverket svarade den svenska bygg- och fastighetssektorn för 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2019. Och då räknas inte klimatavtrycket från importerade byggvaror in.

– Detta är något som vi i byggbranschen är väldigt medvetna om och måste göra något åt. Inom Hökerum bygg har vi sedan ett antal år ett hållbarhetsråd och vår målsättning är att halvera våra utsläpp till 2030 och bygga klimatneutralt 2045, berättar Maria Ståhl, hållbarhetschef på Hökerum bygg.

Ett led i detta är att starta CO2-jakten, för att bygga hus med lägre koldioxidavtryck under byggfasen. Och pilotprojekt blev kvarteret Linden, som just nu byggs vid korsningen mellan Lindängsvägen och Jönköpingsvägen i centrala Ulricehamn.

Målet: 20 procent lägre koldioxidavtryck, utan att fördyra projektet. Jämförelsen görs med det konstruktionsmässigt liknande projektet Norra stranden, som stod klart 2015.

En stor del av jakten har fokuserats på betongen, som ger ett stort klimatavtryck i tillverkningsprocessen. Så Hökerum bygg satte sig ner med sina välbekanta samarbetspartners, lokala betongleverantören Ubab och konstruktionskonsulten Stiba, för att klura ut hur man skulle gå tillväga.

Och resultatet av det visar sig nu genom att man kan bygga vissa delar av betongkonstruktionen med ett mindre klimatavtryck. Tillverkningen av cement bidrar med den största delen CO2-utsläpp i ett bygge. Delar som bjälklag, väggar och balkongplattor har nu kunnat göras tunnare men lika starka. Starkare betong ger också fysiskt mindre massa, vilket påverkar miljöavtrycket i positiv riktning även för betongtransporterna.

Ett byggprojekt består av långa kedjor som hänger ihop, med externa materialleverantörer och underentreprenörer och vissa saker i klimatarbetet ligger inte i Hökerum byggs egna händer. Maria Ståhl berättar att företaget bland annat har bjudit in alla inblandade i projektet att komma med förslag hur de själva kan bidra.

– Vi pratar exempelvis med våra leverantörer om hur vi kan undvika de mest miljöbelastande produkterna. För många är det första gången de får den typen av frågor.

– Vi har mycket material i omlopp i ett bygge och detta är en start. Men det är väldigt inspirerande, varje enskild sak man kan ändra på gör skillnad.

På byggplatsen är det få saker som direkt avslöjar att detta är ett projekt med ambitiösa hållbarhetsmål. Platschefen Per Öberg visar oss runt och i trapphuset, mellan två våningsplan, stannar han och pekar på ett mellanbjälklag som ligger synligt i väggen. Detta har i och med ett annorlunda cementrecept kunnat göras ett par centimeter tunnare än tidigare.

Än så länge jobbar man fortfarande med att resa stommen och överallt vi tittar syns råa betongytor. Men så fort man börjar med de interiöra arbetena växer också berget av spillmaterial och emballage som behöver tas omhand. I ett utrymme på bottenplan står nu en rad gröna sopkärl, som kommer mångdubblas till antalet när materialleveranserna börjar komma allt tätare.

– Här måste vi vara noga med att sortera i fraktioner som motsvarar hur det hämtas, så att så mycket som möjligt kan återvinnas. Det är också viktigt att vi ser till att alla sorterar rätt, konstaterar Per Öberg.

Transportskadat gods har nästan uteslutande slängts förut. Nu tar man ett omtag även på detta och planerar att på ett eller annat sätt göra dessa produkter tillgängliga för allmänheten. En skadad bänkskiva kan inte monteras in i en nyproducerad lägenhet, men sommarstugeägaren är mindre känslig – om man kommit över skivan till ett väldigt förmånligt pris.

Hökerum bygg startade CO2-jakten när man redan kommit en bit in i Linden-projektet. Med det i åtanke är man glad över de framsteg som gjorts.

En sammanställning så här långt av jakten på ett lägre klimatavtryck, visar att Hökerum bygg förmodligen inte når sitt uppsatta mål på 20 procent lägre koldioxidutsläpp kopplade till bygget. Siffran nu är 17,87 procent, varav 11,99 procent kan kopplas till den förändrade betongstommen. Näst största post, på 2,5 procent, är också den betongrelaterad.

På tredje plats på listan kommer första åtgärden som inte har med betong att göra. CO2-avtrycket minskas med 1,63 procent genom att man gör en tidig inkoppling av fjärrvärmen. Andra saker, som att man använder återvunnet stål i armeringen, ger inte ens ett mätbart utslag i sammanställningen.

– När vi kommit så här långt är det svårt att förbättra mer. I det här skedet av processen görs väldigt små justeringar. Vi har till exempel sedan länge bestämt de material som används interiört. Så siffran vi nu fått fram ligger ganska nära slutresultatet för det här projektet, säger Maria Ståhl.

Betong är ett material som ni använder mycket av och den har stor miljöpåverkan. Hur ser ni själva på betongen som byggmaterial i framtiden?

– Vi har redan nu ett projekt i Göteborg där vi räknar på möjligheterna att bygga med trästomme istället för betongstomme. Vi tittar också på möjligheterna att kombinera materialen och bygga övre våningsplan i lättare material än betong. Samtidigt händer mycket i betongbranschen och nya tekniker gör materialet allt mindre miljöbelastande, säger Maria Ståhl.

Lärdomar från Linden-projektet implementeras redan nu i kommande projekt och planen för Hökerum bygg är att alla företagets projekt framöver ska inkluderas i CO2-jakten. Från och med nu Svanencertifieras också alla företagets projekt.