Henrik Erickson: Henrik Erickson: Snabba slutsatser och polarisering fördummar debatten

När ett brott av den här digniteten inträffar så inleds en intensiv nyhetsrapportering. Det är sunt och här gör media ett stort jobb med att objektivt förklara vad som har hänt. Mindre sunt är den snabba opinionsbildning som idag sker kring allvarliga händelser. Göteborg i veckan var ett typexempel.

Redan tidigt under tisdagen hade ledarredaktionerna på bland andra GP, Bulletin, Expressen och Aftonbladet texter ute som direkt eller indirekt kopplade sprängningen till gängkriminalitet. De två första av de ovan nämnda med en tydlig politisk agenda, att gängkriminalitet ska betraktas som inhemsk terrorism som enbart kan hanteras med tuffare tag och hårdare straff.

Borås Tidning var något mer nyanserade men skrev under tisdagen: ”För att skakande berättelser om barn och oskyldiga som drabbas av gängens uppgörelser ska upphöra måste det politiska förhållningssättet till den växande otryggheten förändras. Skjutningar, explosioner och andra former av våldsinslag får aldrig reduceras till enskilda dåd som råkar ske alltmer frekvent och som råkar drabba utomstående. Det måste ses som den säkerhetskris det är.”

När utredningsläget under torsdagen blev offentligt i och med ett antal polisinsatser för att gripa en anhållen 55-åring klarnade bilden av brottet. Av allt att döma verkar det röra sig om en ensam gärningsman, våldsam och besviken på samhället. Ganska långt ifrån gängkriminalitet och terror.

Att tona ned de accelererande problemen med gängkriminalitet, och de våldsdåd som hör hit, ska aldrig göras. Att utnyttja den problematiken och se en möjlighet till att driva politisk opinion via oklara nyhetshändelser gynnar dock ingen.

Jag minns att den kloka opinionsbildaren Moa Berglöf hade rubriken ”Osanning blir till sanning om den upprepas av rätt personer” på en ledare i Sydsvenskan för en tid sedan. Det är en rubrik som säger allt. Debattklimatet, främst i sociala medier, är idag sådant att teorier och halvsanningar snabbt blir till sanning, särskilt om de uttrycks av personer som du har tilltro till. För många var torsdagens nyhet om den vräkningshotade 55-åringen en parentes, eller en konspiration. Sanningen att det här var ett gängrelaterat brott, utfört av invandrargrupper, var redan inpräntad.

Här på hemmaplan går det att dra vissa paralleller till vargdebatten kopplad till det etablerade reviret i trakterna av Liared och Kölingared. På båda sidor i debatten om vargens vara eller inte vara (och var den i så fall ska vara) i den svenska skogen finns ett starkt utvecklat tunnelseende.

Bland de som vill se en växande vargstam i Sverige finns ingen förståelse kring den förändrade livssituation som bland annat jägare och markägare upplever. Extremerna på den här sidan kan till och med uppmana till hot och skadegörelse, organisationer och privata opinionsbildare blir den här gruppens ledstjärnor.

De som tycker att vargens intåg med revirbildning i södra Sverige påverkar människans tillvaro för mycket triggar samtidigt varandra med skräckhistorier och halvsanningar. Här finns till och med inslag av konspirationsteorier som att vargen skulle vara inplanterad i Brängenreviret. Teorier som får fäste för att personer med auktoritet driver teser och blir lyssnade på.

Oavsett om det handlar om sprängdåd eller vargar så bör fakta och källkritik vara ständigt närvarande i den offentliga debatten. Lägg till ett någorlunda öppet sinne och en vilja att att i alla fall lyssna på andras argument. Därifrån kan en konstruktiv dialog ta form. Polariseringen av samhällsdebatten är enbart fördummande – och leder inte till bra lösningar på svåra problem.