Henrik Erickson: Postnord är inte längre samhällsservice – då drabbas landsbygdens läsare

Distributionen av dagstidningar har under många år varit i förändring. Det fanns en tid då varje tidningstitel delade ut sin egen produkt med egna bud. Det var längesedan. Samordning mellan titlar och tidningskoncerner var nästa steg och idag finns över Sverige ett nät av distributionsföretag, där några ägs av landets tidningar och några är fristående.

Gemensamt för alla tidningsutdelare är att ingen på senare år har kunnat ge full service längst ut på landsbygden. Att köra stickväg efter stickväg och dela ut en eller två tidningar är ohållbart. Ett upprättande av en sådan service hade gjort tidningen allt för dyr att prenumerera på. Tidningskoncerner har genom åren gjort försök att både differentiera priser, så att de med dyr distribution betalar mer, eller slå ut kostnaden på alla. Båda modellerna har lett till så många avhopp att andra lösningar har varit bättre.

Postlådssamlingar i större korsningar har varit en sådan lösning. En annan viktig pusselbit för att papperstidningen har kunnat delas ut till många har varit att distribuera med Posten. Det som idag heter Postnord har haft ett statligt uppdrag att dagligen nå ut till landets samtliga postlådor. Den tiden är förbi.

Från och med månadsskiftet januari/februari blir det varannandagsutdelning av post i Ulricehamn och Tranemo. Eller så här, Postnord kallar det för varannandagsutdelning. Det innebär i praktiken att posten delas ut måndag, onsdag, fredag varannan vecka och tisdag och torsdag varannan vecka. Sammantaget delas det ut post fem dagar under en 14-dagarsperiod.

I Tidningssverige kommer inte det här som en nyhet. Vi kan inte säga att vi är tagna på sängen. Tyvärr är det så att vi enbart kan acceptera fakta och att alternativ inte finns. Det är för dyrt att dela ut tidningen på egen hand och det finns nu heller ingen aktör som med subventioner har det uppdraget.

Det går förstås att kritisera Postnord för detta. Ännu mer relevant är dock att skylla på politiken. I Sverige har vi gemensamt bestämt att daglig postutdelning inte är en samhällsservice för 2020-talet. Postnord är idag ett företag som konkurrerar på en fri marknad och på den marknaden är det helt enkelt inte lönsamt att dela ut brev varje dag. När det inte finns någon (läs staten) som backar upp – så är vi där vi är.

För UT:s del handlar det om mellan 20 och 30 prenumeranter längst ut på landsbygden som får en försämrad distribution. Som tidningsutgivare vill vi såklart inget annat än att kunna dela ut vår produkt till alla som vill läsa den. Så även om antalet inte är så stort, så smärtar det. Det som är allra tråkigast är att försämringen blir väldigt kännbar. En dålig vecka kommer exempelvis lördagstidningen på tisdag eftermiddag, mer än en halv vecka efter utgivningsdagen. De som drabbas kan inte längre kalla UT för dagstidning.

Över förändringen kring Postutdelningen svävar förstås ett ord - digitaliseringen. Postnord styr om resurser från brevutdelning till paket. Vi handlar mer på nätet och skickar färre brev. Vi blir allt mer digitala.

Vad gäller UT är vi också mycket mer digitala idag. Det går att följa nyhetsutvecklingen i Ulricehamn och Tranemo 24 timmar om dygnet via ut.se och vår nyhetsapp. Tidningen går att läsa i elektroniskt format redan vid midnatt tisdag, torsdag och lördag. Möjligheterna att läsa UT var som helst har aldrig varit större.

Det är lätt att misstänka att de 20-30 prenumeranter som nu påverkas inte hör till de 55-60 procenten av prenumeranterna som läser UT digitalt då och då. Det kommer en tid när alla läser digitalt – men där är vi inte än.

Sett till tidningsläsning kommer Postnords åtstramning några år för tidigt – och den drabbar tyvärr boende på landsbygden.