Henrik Erickson: Henrik Erickson: Lokalsamhället luckras upp – och krisen eldar på
Det är ingen hemlighet för någon att det i många år har varit tufft att driva livsmedelsbutik på landsbygden. I det långa perspektivet har handlare efter handlare lagt ned och satt lapp på dörren. Mellan 2002 och 2012 försvann exempelvis var fjärde livsmedelsaffär på den svenska landsbygden.
I dagens UT skriver vi om Handlar´n i Tvärred. Elräkningar på 30 000 kronor per månad äter upp alla marginaler som finns, och mer därtill. Ägaren Hikmat Elias Sabbag ser inte att befintliga bidrag räcker långt. Utan ytterligare statlig inblandning är tiden ute för handel i Hulu.
Tidigare i veckan skrev UT-sporten en artikel om publiksiffror för den lokala fotbollen. Det är en tydlig trend att allt färre tar sig till sidlinjen för att stötta sitt lokala lag. Det är mycket som talar för att det inte enbart beror på pandemin.
Handel och fotboll är olika saker. Den gemensamma nämnaren är den lokala mötesplatsen. Ett besök hos Handlar´n i Hulu behöver inte enbart ha syftet att fylla skafferiet med mjöl. Två timmar på Dalshov handlar i första hand inte om att se 22 svettiga män jaga en boll. Affären och idrottsplatsen är platser som limmar samman lokalsamhället.
Eller ska vi skriva limmade, i imperfekt?
Det är en tydlig samhällsutveckling att det lokala perspektivet suddas ut. En del menar att vi lever i individualismens tid. Själv tror jag mer att det handlar om att umgängesformer förändras.
Förändringen är lätt att se i våra ungdomars liv. För bara 20 år sedan kretsade det sociala livet i Dalstorp och Tvärred kring fotbollsplanen och kring affären. Det var här folk samlades med sina mopeder, det var här de första festerna hölls och det var här vänskapstrådar knöts.
Idag är det mycket enklare att knyta band med vänner som bor längre bort. Den digitala utvecklingen är ett paradigmskifte. Gränser suddas ut och fysiska avstånd blir något mer relativt. Det gör att umgänget på det ultralokala planet blir mindre viktigt.
Tvärred eller Dalstorp blir mer ett ställe där du bor än en identitet. Är det så blir det också enklare att stanna på Citygross i Borås på väg hem från jobbet för att handla. För andra är priset avgörande. När alla kostnader skenar väger omsorgen om den lokala lilla handlaren lätt.
Allt ovanstående förändrar samhället vi lever i. Gymnasieungdomar kan läsa i Borås eller Jönköping. Nya identiteter formas allt tidigare i livet. Återigen – det lokala perspektivet blir mindre viktigt. Där du bor är mer av en plats att ta sig ifrån än en plats att tillhöra.
Kanske är det samma fenomen som vi ser när föräldrarna till elever i Hössna skola högljutt protesterar för att deras barn får gå i Ätradalsskolan istället för inne i Ulricehamn. Landsbygdsperspektivet och att ställa upp för det lokala innebar tidigare att också hålla ihop utanför de stora städerna. Nu ser vårdnadshavarna i Hössna framför allt två saker. Att livet blir smidigare med tonåringarna i stan och ungdomarna själva hellre går i stadsskolan. Då väger det lite vidare lokala perspektivet lätt.
Spelar det här då någon roll, förutom att det är nyttigt att veta om och förstå samhällsförändring?
Sannolikt är det viktigt. Och , ja, det spelar roll. I den stora analysen är skillnaden mellan stad och land mindre viktig. Det är bara det att förändringarna, inte minst i kristider, märks först på landsbygden där marginalerna är mindre.
Många menar att det saknas enighet i samhället idag. Vi har få gemensamma projekt. Människor som fysiskt finns nära varandra lever ändå i olika världar. Vi möts inte längre och Sverige blir ett land som sakta dras isär.
Den lilla livsmedelsbutiken och fotbollsföreningen på landet får var och en kämpa vidare med sina utmaningar. Kanske är det en tröst att symptomen hör till en större ”sjukdomsbild”.
Vi får alla fundera på hur botemedlet ser ut – om vi vill att utvecklingen ska vändas.
