Henrik Erickson: Henrik Erickson: Bra skolmat är rätter som elever äter sig mätta på

Ut från matsalen kom ett gäng förstaklassare. Precis vid vår sektion av kön vände en kille på huvudet och spydde, rakt ut över stengolvet. Det var ugnsfärs med pizzasmak och om jag minns rätt så landade en uppkastad champinjon på skospetsen hos en av tjejerna i klassen.

Sannolikt har alla skolelever sina personliga upp- och nedsidor med maten i skolan. De allra flesta elever utformar någon form av strategi för att hålla näringsnivån på en godtagbar nivå, även de gånger som inte menyn faller i smaken. Själv parerade jag med knäckebröd, morotsstavar och flerfaldiga glas nyponsoppa innan jag lurade Tuttan i disken med att smeta maten i en tunn hinna över tallriken, så att det såg ut som att där legat en stor portion.

Spyan ovan lades under första halvan av 1980-talet. Bogesundsskolans matsal är riven och en ny är byggd. Matsedeln har få likheter vid en jämförelse mellan 80-talet och nu. Framför allt är det vegetariska inslaget större.

Just för sitt arbete med vegetarisk och hållbar skolmat kan Ulricehamn i höst vinna pris. Som en av tio kommuner i landet är vi nominerade i ”Årets hållbara skolmatskommun”. Sedan UT publicerade nyheten om detta har det muttrats lite i kulisserna. Folk i närhet har pressat på för en krönika ämnet.

Det är dubbelt lurigt att krönikera om skolmat. Det är svårt att tycka något om ett ämne som man bara har andrahandsinformation kring. Dessutom är kombinationen barn och mat känslig. Men – när politiken i Växjö kommun för cirka en vecka sedan klubbade ett beslut uppstod en tydlig vinkel.

Det finns en inte så liten grupp föräldrar i Ulricehamn som anser att skolmaten är… (letar efter rätt ord), svår. Deras barn kommer hem hungriga och trötta för att de inte har fått i sig tillräckligt med mat. De räddningsplankor som undertecknad använde på 80-talet finns inte kvar. Den sockriga nyponsoppan är borta, morötterna är alltid blandade med annat och antalet knäckemackor är begränsat.

Bland de barn som inte jublar över maten i skolan så är en större andel vegetariska rätter inte huvudproblemet. Det som många vänder sig emot är att så mycket är blandat. Skolmaten innehåller få rena smaker och enkla rätter med var ingrediens på sin plats. Så som många barn faktiskt vill ha det.

I Växjö har både föräldrar och elever tyckt som en del gör i Ulricehamn. Opinionen kring skolmatens röror har gått så långt att den nu nått högsta politiska nivå. För en dryg vecka togs ett beslut i fullmäktige om att sju miljoner kronor årligen tillförs skolmaten. Initiativet kommer från de partier som en gång bildade Alliansen, med Moderaterna som starka pådrivare. Pengarna ska användas till att alla skolor varje dag ska ha minst ett alternativ med kött, fisk eller fågel. Den ökade klimatpåverkan som detta innebär ska kompenseras på andra sätt.

”Barnen i skolan äter sig inte mätta, de orkar inte med sin skolgång”, säger Anna Tenje, moderat kommunalråd i Smålandskommunen, när hon beskriver varför beslutet tas.

I ljuset av Växjös agerande: Om Ulricehamn vinner pris som ”Årets hållbara skolmatskommun” – betyder det att skolmaten i Ulricehamn är bra?

Vi som inte äter i skolan kan inte säga emot det. Vår barometer är våra (kanske ibland bortskämda) barn. I ett bredare perspektiv är frågan om skolmaten inte ointressant när vi pratar om hur elever presterar i kommunens skolor. Den kanske till och med är central.

Som förälder vågar jag till sist säga så här om skolmat. Bra mat i skolan är sådan mat som flest elever tycker om och äter. Svårare än så är det faktiskt inte.