Annons
Nyheter
Ulricehamn ligger nästan lägst i landet vad gäller andelen gymnasieelever som läser vidare. Betydligt fler väljer att jobba efter gymnasiet.
Nyheter • Publicerad 18 november 2014

I rapporten ”Öppna jämförelser – gymnasieskolan” har samtliga landets 290 kommuner jämförts med avseende på ett antal variabler.

Det handlar bland annat om hur många år gymnasiestudierna tog, hur många som gick ut med grundläggande behörighet till universitet och högskola, hur många som läste vidare och hur många som istället började arbeta. Uppgifterna utgår från de elever som gick ur gymnasiet efter läsåret 2012/2013.

Annons

Det handlar om elever folkbokförda i respektive kommun. Både Ulricehamn och Tranemo har en relativt stor andel elever som valt andra gymnasieskolor, så uppgifterna kan alltså inte knytas direkt till Tingsholm eller Tranemo gymnasieskola.

Ulricehamn ligger väldigt lågt eller i mitten av landets kommuner på så gott som alla punkter, Tranemo sticker däremot upp ordentligt och är bland de bästa i landet på några.

Skillnaden mellan de båda kommungrannarna är som störst när det gäller gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Där hamnar Ulricehamn på plats 272 av landets 290 kommuner, Tranemo på plats sju.

Även vad gäller genomsnittligt betygspoäng är skillnaden mycket stor. Ulricehamn är nära botten med plats 234, Tranemo nära toppen med plats 14.

Ulricehamn ligger också mycket lågt avseende elever som läser vidare på universitet eller högskola inom tre år efter gymnasiet, plats 237, Tranemo något högre, plats 190.

Den andra sidan av detta förhållande, är att det i båda kommunerna är en stor andel elever som börjar jobba efter gymmnasiet. Här ligger båda kommunerna högt upp i rankingen. Två år efter avslutad gymnasieutbildning hade 43,3 procent av Ulricehamnseleverna etablerat sig på arbetsmarknaden (plats 18), i Tranemo 40,0 procent (plats 28).

Rapporten ”Öppna jämförelser – gymnasieskolan” är sammanställd av Sveriges kommuner och landsting – SKL. Analysen utgår från de elever som är folkbokförda i respektive kommun. Det innebär att alla landets 290 kommuner är med i redovisningen, även de som saknar egen gymnasieskola.

Statistiken omfattar den sista kull som studerat enligt läroplanen Gy2000. Det är också den sista kull som blivit antagen till gymnasiet enligt de tidigare behörighetskraven – minst godkänt i tre ämnen. Enligt den nuvarande läroplanen, Gy11, krävs minst godkänt i åtta ämnen.

Alla uppgifter avser läsåret 2012/2013, om inget annat anges. Statistiken från läsåret 2013/2014 är inte sammanställd.

Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, andel i procent

Medel riket 42,3

Ulricehamn 30,3 ranking 237

Tranemo 34,2 ranking 190

Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning (läsåret 2011/2012), andel i procent

Medel riket 28,1

Ulricehamn 43,3 ranking 18

Tranemo 40,0 ranking 28

Bo Högborn
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons