Helen Sjöholm med musiker bjöd på stämningsfull sommarmusik vid vattnet
Bandet Pinchtrip öppnade som förband klockan tre. Mari Olsson och Liam Johansson var några av dem som redan hade bänkat sig. De var där för att lyssna på Helen Sjöholm men hade inget emot Pinchtrip.
– Förbandet är jättebra.
De är från Grönahög och just den orten tycktes vara en röd tråd för kvällen, som arrangerades av Föreningen Grönahögs Bygdegård och Grönahögs IK.
Och skälet till att Helen Sjöholm var där är Grönahög. Hon har sina rötter där och släkt i trakten genom kommunalrådet Bengt Johansson.
Kvällens konferencier, Lisbeth Ullberg, tackade Pinchtrip och presenterade sedan Helen.
– Hon har sina rötter i just den lilla by där jag är uppväxt, i Guntorp, sa hon och fortsatte berätta om Helens karriär, att hon till exempel har gjort Kristina från Duvemåla, sjungit i Benny Anderssons orkester och spelat i filmen Så som i himlen.
Spelningen här i Ulricehamn är en del i orkesterns visturné. De har nyss spelat i Västervik och ska senare fortsätta till Orust.
Huvudpersonerna intog scenen och drog genast igång med musiken. Men sedan tog sig både Helen, Jojje och Martin god tid att prata och skämta mellan låtarna.
Helen berättade om sin förmiddag i Grönahög och tackade publiken för att de hade kommit dit.
– Det är ett fantastiskt ställe här ute på udden.
Hon berättade också om sin mormor och vad hon hade sagt när Helen skulle flytta till Stockholm.
– Ligger inte det lite avsides det, hade mormodern sagt.
Hon berättade också om programmet, att betoningen låg på svenska visor.
– Det är ett vackert språk vi har. Kan vi inte använda det då.
Helen presenterade musikerna. Jojje Wadenius på gitarr och Martin Östergren på piano. Hon berättade också varför hon hellre sjunger visor i Ulricehamn än schlagers under schlagerfestivalen.
– Jag skulle inte våga vara med. Vilka förföljelser.
Sedan bjöd de på Ted Gärdestads Jag vet en vän och det blev visor av till exempel Olle Adolphson. De bjöd också på nyare visor, som Jocke Bergs Sverige, Sverige.
Jojje och Martin hade en stor del i konserten. De stöttade Helen i sång och Jojje bjöd till exempel på något så ovanlig som en instrumentallåt. Sedan gavs det prov på Jojjes fina barnmusik. De spelade hans och Barbro Lindgrens Jag är det fulaste som finns.
Åskan mullrade lite i bakgrunden under nästan hela konserten men inte en regndroppe föll.
Som en händelse som ser ut som en tanke avslutade hon sedan med två speciella låtar. Först blev det sången från filmen Så som i himlen, där hon gestaltar en kvinna som misshandlas av sin man. Därefter sjöng hon svensktoppsfavoriten Du är min man.