Hårda nedskärningar kan stänga skolan
Ekonomiskt tuffa år väntar för Tranemo gymnasieskola. Den ekonomiska ram som föreslagits inför 2012 skulle bli mycket svår att klara.
Det framgår av det förslag med tillhörande konsekvensbeskrivning som förvaltningen tagit fram.
– Det går inte att spara så mycket i verksamheten utan mycket drastiska åtgärder, att lägga ner flera program och nischa utbudet eller lägga ner hela skolan, skriver Mats Lundborg, sektionschef lärande.
Alternativet är att avsätta tillräckligt med pengar för att klara verksamheten. ”Om Tranemo kommun väljer att ha en egen gymnasieskola måste det finnas ekonomiska medel att upprätthålla kvaliteten i verksamheten”, heter det i konsekvensbeskrivningen.
Minskande elevkullar i gymnasieåldern är ett av motiven till nedskärningarna. Dessutom är det fler elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning på andra orter. En minskning av bidraget till gymnasieskolan genom den statliga finansieringsprincipen spelar också roll för ekonomin.
Den 21 november fick förvaltningen i uppdrag av kommunfullmäktige att redovisa förslag samt konsekvensbeskrivning av en minskad ekonomisk ram på 2,5 miljoner kronor under 2012 och med en helårseffekt på 6,2 miljoner kronor året därpå.
Följande förslag presenterades då av förvaltningen:
? Medieinriktningen tas bort.
? Elprogrammet erbjuds bara som lärlingsalternativ.
? Minskning av antalet lärare på SFI.
? Nedläggning av komvux, med undantag för inriktningen omvårdnad.
? Minskning av läromedelsanslaget.
? Minskning av lokalytor i Sveaborg (hälften av lokalerna sägs upp, elprogrammet flyttas in i gymnasiets huvudbyggnad, verkstadsdelen).
? Mindre poster i budget.
Med dessa åtgärder minskas utgifterna med 2,4 miljoner kronor under 2012. Det är förändringar som är möjliga och rimliga, enligt förvaltningen. Även om en nedläggning av komvux är en försämring sett ur servicesynpunkt.
Men detta räcker inte. Kraven på neddragningar ökar genom att elevantalet sjunker, konstaterar budgetberedningen efter att ha tagit del av redovisningen. Totalt behöver Tranemo gymnasieskola spara i verksamheten motsvarande drygt 4,6 miljoner kronor.
I sin beskrivning har förvaltningen skissat på ytterligare nedskärningar. Nedläggning av vård- och omsorgsprogrammet, som i dag har 49 elever samt nedläggning av barn- och fritidsprogrammet, med 31 elever är möjligheter som förvaltningen pekar på.
– Vid beslut att lägga ner dessa program med omedelbar verkan måste vi tillförsäkra oss om att dessa elever bereds plats på annan gymnasieskola, skriver förvaltningen.
I konsekvensbeskrivningen jämförs den genomsnittliga kostnaden per program i andra kommunala gymnasieskolor och friskolor med den genomsnittliga kostnaden för elever vid Tranemo gymnasieskola.
Jämförelsen visar att den genomsnittliga kostnaden för en elev vid Tranemo gymnasieskola är drygt 6 000 kronor lägre.
Vilket betyder att Tranemo kommunen betalar mer i så kallad interkommunal ersättning för de elever från Tranemo som får sin gymnasieutbildning vid någon annan skola än vad som på motsvarande sätt avsätts för de elever som utbildas vid Tranemo gymnasieskola.
Mellanskillnaden, om Tranemo gymnasieskola skulle fått samma genomsnittskostnad för sina elever som betalas i interkommunal ersättning, uppgår till 8,7 miljoner kronor. Vilket alltså är nästan dubbelt så mycket som det nu aktuella sparkravet för skolan på 4,6 miljoner kronor.