Eftersom det handlar om en grundlagsändring krävs två riksdagsbeslut med val emellan. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011, skriver tidningen Lag och Avtal.
Anna-Lena Hultman själv tycker det är spännande att vara delaktig i en grundlagsändring.
– Det är jättespännande, och det är på sin plats, varför ska kommunala chefer kunna slinka igenom kryphål i lagen. Så det är bra om detta kommer till stånd.
Ändringen har sitt ursprung i Hössna 2003 när Ulricehamns kommun lade ner äldreboendet Björkgården. Den kommunanställda Anna-Lena Hultman kritiserade nedläggningen i media, och varnades för detta av sin chef.
I grundlagens bestämmelser finns dock ett så kallat repressalieförbud, anställda ska kunna framföra kritik utan att oroa sig för repressalier. Och när Justitiekanslern (JK) fick kännedom om fallet väckte han åtal eftersom han ansåg att chefen begått tjänstefel.
Men tingsrätten valde att fria eftersom det enligt dennes bedömning bara var statliga chefer som kunde dömas för brott mot repressalieförbudet, inte kommunala.
Detta ledde till ett förslag om att ändra lagen, ett förslag som nu alltså tagit ett stort steg mot att bli verklighet.
Alla har rätt att fritt meddela uppgifter till massmedieföretag för offentliggörande. Uppgiftslämnaren kan normalt inte straffas för detta, även om det annars skulle vara straffbart att lämna uppgifterna.
I grundlagen finns också bestämmelser om meddelarskydd, som är ett skydd mot röjande eller efterforskning av uppgiftslämnarens identitet, vilket tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ger den som vill meddela uppgifter avsedda att offentliggöras i massmedier.
Det finns också ett anonymitetsskydd. Till exempel är de som lämnar uppgifter för publicering inte skyldiga att uppge sitt namn. För alla anställda i tidningsföretag och nyhetsbyråer är det straffbart, utom i ett par fall, att avslöja vem som står bakom en publicerad uppgift. I tryckfrihetsmål mot en tidning får ingen väcka frågan om vem som står bakom en eventuellt brottslig artikel; ansvarige utgivaren tar hela det rättsliga ansvaret för tidningens innehåll. Med något undantag får inte heller myndigheter efterforska källan till en artikel.
Anonymitetsskyddets syfte är att göra det möjligt för den enskilde medborgaren att utan risk för personligt obehag lämna ut uppgifter om olika missförhållanden. Därigenom underlättas en journalistik om väsentliga samhällsproblem.
