Fritt fram att stjäla identiteter

Enligt siffror från Upplysningscentralen spärrade över 1000 västgötar sina kreditupplysningar förra året på grund av identitetskapningar och kreditbedrägerier. Det är en ökning med 31 procent jämfört med föregående år.

– Det här är ett stort samhällsproblem och trenden är dessvärre att det ökar. Det har ökat de senaste åren och allt pekar på att det kommer att fortsätta, säger Roland Sigbladh, marknadschef på Upplysningscentralen.

För den som drabbas av identitetsstöld kan det upplevas som både kränkande och obehagligt att veta att någon annan utger sig för att vara en själv. Dessutom kan det ta lång tid att reda ut situationen. Trots detta är det inte straffbart att utnyttja någon annans identitet. Handlingen blir straffbar först när man utnyttjar den stulna identiteten för att exempelvis stjäla eller låna pengar. I lagens mening är det då den som beviljat lån eller skickat ut varor som har utsatts för bedrägeri. Det innebär att personen vars identitet blivit stulen inte kan begära något skadestånd, oavsett hur kränkt hen känner sig eller hur mycket tid som lagts på att bestrida fakturor.

Ytterligare ett problem med den nuvarande lagstiftningen är att det kan vara svårt att bevisa att tjuven faktiskt tänkt använda identiteten till något olagligt.

För att komma tillrätta med problemen tillsatte regeringen en utredning för två år sedan för att utreda den här typen av brott. Utredningen blev klar i december och i den föreslås bland annat att identitetsstöld ska bli straffbelagt.

– Man tycker att stöld av någon annans identitet borde vara kriminaliserat, eftersom det medför en kränkning, säger Per Claréus, pressekreterare på Justitiedepartementet.

Nu ska regeringen återkomma med förslag på ändringar i lagen och ambitionen är att återkomma med lagförslag innan året är slut.