Åter debatt om skolnedläggning
Vid sammanträdet i går var frågan om skolstrukturen uppe till vägledningsdebatt.
Det var inte första gången som detta debatteras. Särskilt frågan om samtliga nuvarande skolor i kringorterna ska finnas kvar eller om en eller flera ska läggas ner var något som fick åtskilliga ledamöter att äntra talarstolen.
Inför kvällens debatt hade fullmäktiges ledamöter uppmanats att fundera över lagskärpningen vad gäller elevernas rätt till behöriga lärare i alla ämnen, något som kan påverka bemanningen vid skolenheterna. Frågan är alltså i vilken utsträckning detta påverkar skolstrukturen.
– Vad vill ni? fråga beredningsledare Birgit Andersson och öppnade genom detta debatten.
Först ut var Roger Wilhelmsson (M) som menade att svaret på den frågan egentligen är ganska enkelt.
– Alla elever i kommunen har rätt till samma standard på undervisningen, oavsett var i kommunen de befinner sig. Om konsekvensen av detta blir att vissa skolenheter får slås ihop, så får vi göra det.
– Alla elever har samma rätt till kvalitet i samma kvalitet i skolundervisningen. Står vi inte upp för det så sviker vi eleverna.
Anders Andersson (C) var av en annan uppfattning. Att slå ihop enheter hjälper inte.
– Det hjälper inte eleverna, det hjälper inte lärarna och med ökade transporter missgynnar det miljön.
– Nej, här gäller det istället att tänka nytt. Satsa på videokonferenser och se till att alla skolor utrustas med smartboards. Fiber finns redan. Då kan skolorna få tillgång till spetskompetens, vilket kompletterar ordinarie undervisning, sa Anders Andersson.
Gulli Håkansson (FP), menade dock att sådan teknik mest kan fungera som komplement.
– Vi måste skapa förutsättningar för en jämlik skola. Men viktigt är också att erbjuda en arbetsplats som lockar bra lärare och får dem att stanna.
Inga-Kersti Skarland (S) var inne på samma linje.
– Behörighet, fast anställning samt välutbildade lärare ger goda förutsättningar till att nå god kvalitet i skolan. Barnens bästa måste vara i fokus.
Hon uttryckte samtidigt tveksamhet till förslaget om videoteknik som ett sätt att undvika skolnedläggning.
Jan-Olof Sundh (V) uttryckte också stöd för kravet på behörighet hos lärarna i grundskolan.
– Men frågan är hur vi ska kunna rekrytera behöriga lärare utan att vi gör något åt lönerna? frågade han.
Cristina Bernevång pekade på vikten av att lärare får ingå i arbetslag.
– Att låta lärare pendla mellan olika skolor är slöseri med kompetens, menade hon.
Förslaget med distansundervisning var hon skeptisk till.
– Hur den metoden kan användas för att hjälpa elever med exempelvis lässvårigheter har jag svårt att se.
Ingemar Basth (MP) menade att det inte finns något självklart samband mellan stor skola och bättre undervisning. Han nämnde Essunga kommun som exempel där man lyckas bra med måluppfyllelse trots små skolenheter.
– Hittills har denna fråga i vår kommun behandlats alldeles för konventionellt. Här gäller det att tänka nytt. Tänk inte pengar, tänk vad vi kan uppnå.
Han fick svar på tal från Mattias Josefsson som skickade med en fråga till beredningen som gällde vad merkostnaden blir med behöriga lärare i alla ämnen med nuvarande skolstruktur.
Beredningen för lärande har i uppdrag att se över skolstrukturen i Ulricehamns kommun, undantaget Ulricehamns kommun.
Det är ett tilläggsuppdrag som gett inom uppdraget Framtidens skola, som beredningen jobbar med.
Dialogmöten har hållits under september och oktober. Synpunkter på den framtida skolstrukturen kom då in. Beredningen har även fått in åsikter via e-post och Facebook.
Beredningen för lärande har gått igenom den nya skollagen och då särskilt tittat på det som sägs i fråga om krav på lärarbehörighet för att en lärare ska få ansvara för undervisningen och ha rätt att sätta betyg.
Beredningen har även tittat på tidigare strukturutredningar som gjorts.
Beredningen ska överlämna resultatet av sitt arbete till kommunfullmäktige den 30 januari 2012.