Allt fler ulricehamnare över hundra

Antalet ulricehamnare som är äldre än nittio år har mer än fördubblats på tjugo år. Ökningen märks tydligt i alla åldersgrupper. Antalet personer som är över hundra år har under samma period gått från att vara två stycken till att nu närma sig tio.

För ett par år sedan tog Statistiska Centralbyrån fram siffror som visade att den så kallade försörjningsbördan riskerade att bli ansträngd i många av landets kommuner. Siffrorna visade till exempel att om tjugo år ska den som arbetar i Ulricehamn inte bara försörja sig själv, utan ytterligare en och en halv person.

I debatten fokuseras ofta på negativa ord som köttberg, vårdtyngd och försörjningsbörda för att beskriva den allt äldre befolkningen. Samtidigt finns en motrörelse som talar som silverpotential.

Det senare ordet har hälso- och sjukvårdsexperten Carl-Åke Elmersjö använt i debatten.

Han lyfter fram ett det finns ett ökande antal personer mellan 60 och 80 år som har stor kunskap och erfarenhet samtidigt som de kan bidra mycket till samhället. Dessutom är äldre en köpstark marknad, inte minst för tjänster av olika slag.

– Det är bara synd att äldres erfarenhet inte tas tillvara så mycket i samhället, säger Harriet Höglund, som länge var ordförande och nu är studieorganisatör i PRO Ulricehamn.

Hon säger att de märker av ökningen, att de hela tiden får fler medlemmar. Ett angenämt problem blir ju att arrangera aktiviteter som passar alla när åldern kan variera från drygt femtio upp till hundra. Dessutom varierar förstås graden av rörlighet och hälsotillståndet mycket bland medlemmarna.

När det gäller ålderdom är det annars en sak som Harriet Höglund tycker är central.

– Den sociala samvaron är jätteviktig. Det ser vi ju att om man blir sittande ensam hemma och inte kan ta sig ut så kommer det andra saker, depression och sådant. Ensamheten är ett spöke, säger Harriet Höglund.

Men hon talar också om en rad andra frågor.

Boendet är ju en viktig del, att det finns lägenheter, men också att det finns aktiviteter för äldre. Vikten av att lätta kunna ta sig till olika platser ser hon också som central.

– Vi har kämpat otroligt mycket för att få fria bussresor, men det går ju inte här.

Maj-Britt Thylander är äldreomsorgschef i Ulricehamns kommun. Hon säger att andelen äldre inte påverkar äldreomsorgen så mycket utan att det istället handlar om andra faktorer.

– Jag kan inte säga att trycket på äldreomsorgen ökar, men frågorna förändras. För länge sedan behövde man få en plats på ett äldreboende för att det egna boendet var dåligt. Det är mycket färre nu.

Fler kan alltså bo hemma längre och många håller sig friska. För äldreomsorgen är istället demenshandikappet en stor fråga. Hon nämner också en förändrad sjukvård.

– Vi får vårda och ta hand om fler sjuka, vi får inte stanna så länge på sjukhus. Förr kanske man låg tre veckor på sjukhus efter ett ingrepp, nu gör man det på en dag. Då ska vi kunna väldigt mycket i äldreomsorgen.

När det gäller en åldrande befolkning lyfter hon fram boendet som viktigt.

– Det vi behöver är trygghetsboende, med gemensamhetsutrymmen. Men det är inget för äldreomsorgen, det är en boendefråga.

Hon tillägger också att det förstås är bra med anpassat boende men samtidigt måste vi vara försiktiga så vi inte isolerar grupper i samhället.

– Vi behöver ju blanda oss. Det är en helt egen reflektion. Det är jättebra att lägenheter är anpassade men vi ska inte isolera oss i grupper.

Förutom boendet betonar hon likt Harriet Höglund att den mentala biten är viktig för att bli gammal och samtidigt må bra.

– Livsglädje, att man känner att man gör saker man tycker om.