Kajsa Kettil: Kajsa Kettil: ”Vem blir först med prinsessklänningar i motorsågsmaterial?”
Uttalandet fick mig att haja till. Hon, som vill bli prinsessa när hon blir stor, ska alltså inte vara tjej längre? Ett par öppna följdfrågor senare stod det klart att hon på riktigt trodde att det bara är bara pojkar och pappor som kan och får hantera en såg.
Så tidigt blir vi alltså medvetna om vilka aktiviteter som är typiska för vilket kön. Förfärligt! Och samtidigt: så kreativt att inte låta sig hindras av sitt kön, utan att hitta sin egen lösning. Och så bra att vi kunde prata om det. Nu vet hon att även flickor får såga (under uppsikt!) och något könsbyte har inte varit uppe till diskussion fler gånger.
Det har däremot döttrarnas framtida jobb, och det för oss fram till söndag. Mellandottern har en svart tyllkjol och en blå t-shirt med texten ”HAPPY”, en mikrofon i ena handen och energi så att det räcker åt hela familjen. Det är dags för sjuåringens tredje hemmakonsert under samma vecka, där inövade danssteg framförs till tonerna av Lalehs ”Jag ska aldrig ta skit igen. Jag ska bara va mig själv”.
Jag och systrarna agerar jury. Jag ger en niopoängare, storasyster en åtta. Lillasyster har somnat i soffan.
Sjuåringen ser nöjd ut över poängen. Men hon måste öva mer, säger hon. Så är det för den som siktar på ett yrkesliv i strålkastarljuset.
Och slutligen måndag. Den språkintresserade nioåringen hänger över axeln på mamman som just har avslutat en telefonintervju och börjat skriva. Vad handlar artikeln om, vill hon veta. Kan hon få skriva ett ord på datorn? Vad betyder Unga aktiesparare? Hon får höra att mamman har pratat med Anna, en tjej som är jättebra på att spara i aktier och som vill att fler tjejer och kvinnor ska lära sig det (läs mer på sidan x). Vaddå, undrar nioåringen, brukar inte tjejer göra det? Varför inte?
Oskuldsfulla, frågande ögon. Och mammahjärtat snörps åt i samma omfattning som flickans värld krymper. Bit för bit kommer insikterna om att framtiden troligtvis ser olika ut beroende på om man har fötts till flicka eller pojke.
Ja, jag vet. Sverige har kommit långt. Vi hör till de mest jämställda i världen, brukar det heta.
Räcker det?
Kan vi luta oss tillbaka och vara nöjda i världens mest jämställda land? I ett land där kvinnor tjänar mindre än män, där styrelserummen domineras av män och där betydligt färre kvinnor än män når toppositionerna inom näringslivet?
Sällan har bilagan 7H Affärer haft bättre tajming med sitt tema. Under hösten har genusperspektivet i arbetslivet uppmärksammats och debatterats flitigt. SVT-dokumentären We can‘t do it tar upp fenomenet med unga, utbrända kvinnor. En Novus-undersökning visar att svenska mammor prioriterar bort sin träning för att hinna hushållsarbeta. Och så har vi ju hela metoo-rörelsen som tar upp sexuella trakasserier i arbetslivet.
Det kan vara tröttsamt att protestera. Otacksamt att vara den ”gnälliga” som påtalar könsrelaterade skevheter, i yrkes- såväl som i privatlivet. Men det finns lyckligtvis olika sätt att främja jämställdhet inom yrkeslivet. I det här numret av 7H Affärer kan du bland andra läsa om Nadja Törnblad i affärsnätverket Kavai (sidan x), modellagenturen Ardour agency som har ett medvetet genustänk (sidan x) samt ekonomen och författaren Marianne Nordmark som berättar att det finns pengar att tjäna för de företag som satsar på balanserade bolagsstyrelser.
Vad mer än sådana initiativ kan man önska inför döttrarnas framtida inträde på arbetsmarknaden? Möjligtvis prinsessklänningar i motorsågståligt material. Vilket lokalt företag blir först med en sådan kollektion? Fristads eller Blåkläder?