Annons
Nyheter

Yvonnes släktingar blev förlaga till filmens bröder

Rollfigurerna i Änglagårdsfilmerna är sammansatta av folk från Liared och England. Två personer tycks hämtade direkt från Liared.
Nyheter • Publicerad 13 augusti 2010
Verklighetens motsvarighet till filmen Fanny, måhända. I alla fall fick Yvonne Bodinger följa med en av bröderna till Amerika.
Verklighetens motsvarighet till filmen Fanny, måhända. I alla fall fick Yvonne Bodinger följa med en av bröderna till Amerika.Foto: Pernilla Rudenwall Petrie

Dessa båda är bröderna Gottfrid och Ivar, de båda ungkarlarna som spelas av Ernst Günther och Tord Petersson.

Av en händelse kallade Colin Nutley fram Yvonne Bodinger till främsta ”familjebänken” i den första scenen, den som skulle handla om begravningen av Rut.

Annons

Hon placerades vid sidan av Tord Petersson, en av de båda bröderna. Ovetande var han om Yvonnes släktskap med de båda ungkarlsbröder som stått modell för de båda bröderna.

Hon berättade sin historia för Tord Petersson, som enligt henne tyckte att det var en trevlig berättelse.

Det är nämligen så att de båda bröderna, som i verkligheten hette Nils och John Pansar var bröder till Yvonnes mormor.

– De var mycket riktigt i Amerika för att hälsa på sin broder Einar, säger Yvonne. Men de var inte där samtidigt. Jag själv fick följa med Nils till broder Einar i Rhode Island.

Andra likheter mellan verklighetens och filmens bröder var att en av dem vunnit på Lotto, att de fick åka helikopter över New York och att det var mycket tal om handplockade jordgubbar.

Så visst finns det likheter mellan verklighetens och filmens personer.

Att de övriga rollfigurerna skulle vara direkt kopierade från folk i Liared förnekar emellertid regissören Nutley.

Han menar att han smält samman karaktärer från sitt hemland England och Liared.

– Min far hade också två bröder, säger han, och jag kommer från en lantbrukarsläkt. Mina figurer speglar en by-dynasti, typisk för landsbygden. Jag ville skildra detta med total respekt.

Att göra Änglagårdsfilmerna i Ulricehamnsbygden blev för Nutley en känsla av närhet, något av en känsla av nostalgi, då det för honom blev ett sätt att knyta an till sin egen släkts verksamhet.

Annons

– Så som det ser ut i Liared i dag gjorde det i England när min far var ung, konstaterar han.

Det är med en känsla av melankoli Nutley nu håller på att lägga Änglagård till handlingarna.

– Jag kanske aldrig får träffa de här skådespelarna igen, säger han, och det känns svårt att tänka på.

Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons