Musikläraren Juan gläds med sina gamla elever
Nu är det ganska många år sedan gitarrläraren, numera chefen för kulturskolan i Tranemo, Juan Ochoa träffade sina Dalstorpselever Emil Gullhamn och Rickard Olausson för första gången. Emil Gullhamn och kompisen Martin Freidlitz hade valt gitarr och Juan hade i uppdrag att guida dem igenom musikens grunder.
Emil och Martin peppade varandra minns Juan och var väldigt intresserade av Beatles under en period. Det var under den tiden som Juan hörde Emil sjunga för första gången, och då förstod Juan vartåt det barkade hän.
– Jag minns att jag förstod att Emil behövde uttrycka sig på det här sättet, säger Juan.
Ganska tidigt förklarade killarna att de ville spela i ett band, så Juan hjälpte dem att starta bandet Björnes magasin. Till en början saknades trummis så Juan fick rycka in och hålla i trumpinnarna, de andra killarna spelade bas, gitarr och saxofon.
Rickard Olausson skulle lära sig spela gitarr under sina musikskolelektioner i Limmaredsskolan. Han kom från ett hem där det spelades mycket rock och pop. Det hade satt sin prägel på Rickards spelande:
– Han var aldrig särskilt intresserad av att lära sig noter eller att öva mycket. Och jag minns honom som ganska mogen i sitt spelsätt. Han var aldrig någon nybörjare.
Idag är Rickard och Emil bara två av de många elever som passerat igenom Tranemos kulturskola under åren. Och han är riktigt stolt när han pratar om dem:
– Jag tycker det är den bästa låten i Melodifestivalen. Det är faktiskt den bästa jag hört i ett sådant sammanhang.
Juan gläds över killarnas framgångar och han säger flera gånger att de är värda det som nu håller på att hända. De har jobbat hårt, målmedvetet och länge för att komma dit där de är i dag. Efter festivalen gäller det att stå stark under turnén och fortsätta använda sig av sin skaparglädje när de gör nya låtar, säger han. För de är kreativa musiker.
Han har inte följt festivalen på många år, men på lördag ska han sitta bänkad.
– Då ska jag rösta. Inte för att det behövs, för de vinner ändå.
