Ett ögonblick Yvonne Skattberg...

Du är från Ljungsarp. Har du uppträtt i Ulricehamn tidigare?

– Ja, det har jag, men det är många år sedan nu. Det var en stå-upp-kväll i en liten restaurang vid Lilla Torget. Vad den hette minns jag inte.

Vad blir det för föreställning?

– Den heter Alfahonor, om två vilsna flyktingar. Zinat flydde från Iran med sitt barn. Hon var då 22 år gammal och trodde att hon skulle komma till Kanada; i själva verket kom hon till Norge. Och nu är hon här.

– Hennes flykt var naturligtvis mer dramatisk än min. Jag skilde mig och flyttade från förorten.

Har ni spelat den länge?

– Vi hade premiär i augusti i fjol, och just i dag (4 mars) sitter vi på tåget på väg till ett framträdande i Helsingborg. Vi kommer att spela den här förställningen resten av det här året. Den har tagits emot mycket väl av publiken; det är därför vi valt att fortsätta.

Flykt från kriget Iran. Det låter knappast som något skämtprogram.

– Det blir naturligtvis mycket att skratta åt, men förhoppningsvis fastnar ett och annat skratt i halsen.

Mycket har hänt sedan er premiär, ekonomisk kris bland annat. Påverkar det föreställningen?

– Vi har en grundhistoria, den om flykten. Den håller vi oss till, men allteftersom utvecklas bihistorier som vi tar med.

Välkomna till Ulricehamn, båda två.

– Tack, det skall bli mycket trevligt att uppträda i Ulricehamn