Vi har fått ett litet hälsicke, Lisa och jag!
Ja, hon simmar förstås bättre än jag, cyklar definitivt snabbare och löpningen ska vi inte ens jämföra.
Men en sak har vi gemensamt, plantar fasciit! Och det är inget positivt, varken för Lisa eller mig.
För det gör förbaskat ont.
Lisa hindras i sin högintensiva träning och jag kan inte motionera alls. Inte ens spela golf, när det nu äntligen har blivit vår och kroppen riktigt skriker efter 18 hål och en fika uppe på Backgårdsplatån efter nio hål.
Den svenska översättningen av det latinska namnet på min och Lisas åkomma är hälsporre och låter ju så där lagom löjligt.
Men frågar ni Lisa, mig eller någon annan drabbad, så är det långt ifrån varken roligt eller löjligt. Snarare ett riktigt hälsicke.
För det är i hälen, och under foten, som vi har ont. Riktigt jäkla ont.
Orsaken till det onda är ett litet kalkhorn på hälen som i sin (o)tur ger en inflammation i fotens hinna under fotsulan. Orsaken är ett resultat av lång tids felbelastning av senorna under foten och är vanligast bland medelålders och hos idrottsmän.
Jaha, okej Lisa, du är ju idrottsmannen av oss båda så jag får väl då med automatik bli den medelålders patienten.
Frågan är vem som blir frisk först, du eller jag? Läser man i läkarlitterturen kan läkningstiden landa mellan sex till tio månader. I så fall, adjöss med triathlonsäsongen för dig Lisa, och nada golf för mig. Men så illa kan det väl inte vara, ändå. Kan man resa till månen, byta hjärtan på folk och surfa i cyberspace så måste väl någon ha hittat ett snabbare botmedel på något så trivialt som en hälsporre.
Behandlingen kan, enligt samma läkarsajt, bestå i specialgjorda hålfots- och hälinlägg, tejpning av foten, stötvågsbehandling eller på kort sikt en kortisonspruta i hälen. Det sistnämnda är tveksamt enligt läkarvetenskapen. Har ni ett eget tips, välkomna med ett mail till .
Personligen ställer jag annars mitt hopp till Dag Andersson, naprapaten som tidigare med framgång fixat min trilskande rygg. Han lät i alla fall hoppfull om mitt fall när jag ringde och bokade tid.
Fixar han min fot kan kan jag ju alltid slå en signal till Lisa och tipsa om Dags konster.
Han kanske kan sporra (?) oss båda till fortsatta framgångar. Du på ditt håll, i vatten, på hjul och i löpspåret och jag på Ulricehamns GK.
Får man önska sig två birdies, sex par och 10 bogeys i den första 18-hålsrundan?