Kassa bemötanden
– Ja, vi är några stycken i familjen och så här ser det ut varje vecka.
Därefter vidtog det svettiga arbetet med att skyndsamt få ner varuberget i de sju kassarna. Jag ignorerade så influensavärken och febertendenserna och packade för kung och fosterland. När jag skulle köra iväg med den svårmanövrerade varuvagnen skymtade jag i ögonvrån ett par äldre damer på en bänk.
– Vad fôlk handlar, dô! sa den ena tanten till den andra och nickade mot min vagn.
När jag satt mig i bilen var jag riktigt irriterad. Att storfamiljer kan väcka viss uppmärksamhet och bidra till både förtret och underhållning beroende på åskådare inser jag och bjuder på. Men att man har synpunkter på och ojar sig över hur mycket en storfamilj veckohandlar har jag svårare att köpa. Särskilt när kassörskan själv kommenterar det. I dessa konkurrensens tidevarv kan det vara en god idé att kedjorna uppfostrar sin personal till vänligt kundbemötande. Betänk vad en mataffär går miste om på årsbasis om en storfamilj väljer att fimpa butiken till förmån för en annan livsmedelskedja!
Visst har det hänt att man uttråkad stått i en kassakö och fått ögonen på innehållet i framförvarandes vagn. Kanske har den varit lastad med lika delar onyttig läsk och flottiga snacks – en hel vagn med meningslösa, tomma kalorier. Vanligt folkvett skulle dock hindra de flesta från att krypa upp bakom vederbörande och flåsa i örat – Nu ska du väl allt hem och ha fredagsmys? Du har inte funderat på att istället prova fredagsfys?
Tanken slog mig att basic-sortimentet kanske även gäller personalen. Har man otur träffar man en basic-kassörska, som inte ger det lilla extra, utan bara är medeltrevlig. Förmodligen är det jag som har läst för mycket marknadsföring och överanalyserar butikers kundbemötande. Men faktum kvarstår. Det kan vara ytterst olönsamt att mucka med en familjen-annorlunda-morsa, som på hundra år kan ge upphov till tvåhundrafyrtio köpstarka ättlingar!
Monica Rydh