Annons
Insändare

Ätradalsskolan – en skola som faktiskt fungerar

Man kan lätt få uppfattningen Ätradalsskolan är i kris. Det som inte framkommit i skriverierna är att för de flesta elever fungerar skolan fantastiskt, skriver Förälder och tidigare elev på Ätradalsskolan.
Insändare • Publicerad 17 december 2020
Detta är en insändare i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Inför beslutet om högstadieskolorna har det nämnts en rad nackdelar med en mindre skola. Det har varit väldigt tyst om fördelarna, och de är många, anser insändaren.
Inför beslutet om högstadieskolorna har det nämnts en rad nackdelar med en mindre skola. Det har varit väldigt tyst om fördelarna, och de är många, anser insändaren.Foto: Pernilla Rudenwall

Under hösten har vi läst om problem med stök och bråk på Ätradalsskolan. Man kan lätt få uppfattningen att det är en skola i kris. Nu verkar beslutet om skolans framtid bli att den ska läggas ned. En tung förlust för oss på landsbygden.

Den stora slutsatsen som verkar dras är att skolan är för liten för att ge elever en skolgång med hög kvalitet och för att vara en attraktiv arbetsplats för behöriga lärare. Vilka faktiska belägg finns för detta?

Annons

Kajsa Kettil skrev i UT i höstas att ”det är känt sedan tidigare att resultaten är högre på Stenbocksskolan än på Ätradalsskolan.” Detta stämmer inte, vilket är enkelt att se i Skolverkets statistik från 2014 och framåt. Oavsett om man tittar på meritvärde, andel behöriga till yrkesprogram eller som uppnått kunskapskrav, så ser man att resultaten har varierat. Vissa år har Stenbock haft högre värden och andra år Ätradal. Så sent som förra året hade Ätradal högre meritvärde och större andel som uppnått kunskapskraven.

Svårigheter att rekrytera behöriga lärare är en utmaning för skolor oavsett storlek. Och kan det vara så att det inte underlättar att rekrytera när skolan är nedläggningshotad? Det finns både för- och nackdelar med stora och små arbetsplatser, så varför skulle stora skolor generellt anses attraktivare för behöriga lärare? Med rätt förutsättningar och resurser finns det nog många som gärna arbetar på en mindre enhet.

Det som inte framkommit i skriverierna om Ätradal är att för de flesta elever fungerar skolan fantastiskt. Vår son, som går på skolan, vet ju om händelserna men har faktiskt inte märkt av dem så mycket. Han tycker att det är tråkigt hur skolan framställts och undrar varför det inte skrivs om allt som är bra. ”Vi som sköter oss i skolan, lär oss på lektionerna, tycker om att prata med lärarna och ställer upp för varandra. Är det för tråkigt att skriva om?”.

”Varför skulle stora skolor generellt anses attraktivare för behöriga lärare?”

Inför beslutet om högstadieskolorna har det nämnts en rad nackdelar med en mindre skola. Det har varit väldigt tyst om fördelarna, och de är många. Till exempel så minskar risken att elever blir ”osynliga” och de vuxna har större möjlighet att känna av läget. Vår son upplever att oavsett vilken vuxen han träffar på skolan, så vet de vem han är och kan hjälpa till. Han kan heller inte minnas att han haft någon inställd lektion. Lärarna ställer upp för varandra då lojaliteten kollegor emellan är stor.

Många elever får med en skola i Ätradalen kortare ”arbetsdagar” då resan till och från skolan inte är lika lång. För ingen ska ju inbilla sig att det ”bara” tar åtta–tio minuter från Timmele till Ulricehamn med stopp för av- och påstigning längs vägen.

Nedläggning av små skolor är alltid ekonomiska, oavsett vilka argument som lyfts fram. Lägre elevhälsokostnader, mindre resande och en högre livskvalitet för landsbygdens barn syns inte i balansräkningen. Inte heller de långsiktiga effekterna för landsbygden av att behålla skolan.

Ätradal byggdes ju en gång i tiden utanför centralorten av en anledning. Gör nu inte misstaget att ta bort den.

Förälder och tidigare elev på Ätradalsskolan

Annons
Annons
Annons
Annons