Varför schabbla bort en bra museilösning?

Läser i UT:s nätupplaga att kommunstyrelsen beslutat föreslå att kommunen köper en gammal fabrik i Gällstad för att härbärgera kommunens museisamlingar till den nätta summan av 3,6 miljoner kronor, plus ombyggnad för 6 miljoner. Mot detta reserverade sig bland andra Moderaterna som tyckte underlaget var bristfälligt och därför ville återremittera ärendet.

Själv kan jag känna att kommunens hantering av museifrågan har kännetecknats av bristande kompetens och handlingskraft under flera år.

Ett alternativ som många medborgare fört fram är de tomma lokalerna i före detta Timmele Färgeri. Där finns redan det privat drivna och framgångsrika Ulricehamnsbygdens motormuseum. Och i omgivningarna finns det gott om gamla kulturmärken och nya satsningar som Minibyn.

Den information som nått mig säger att kommunens kulturförvaltning har varit på plats och undersökt lokalernas lämplighet för museiverksamhet. Man har mätt upp inomhusklimatet och kollat hur samlingarna kan bevaras på ett bra sätt. Och min information säger att det hela skulle kunna fungera fint.

Kommunen begärde och fick en offert på hyran. Men därefter gick kommunens kontakter med fastighetsägaren i stå. Efter en längre tid framkom det att priset ansågs för högt i förhållande till kommunens budget. Någon ytterligare diskussion eller förhandling förekom dock inte trots fastighetsägarens påstötningar. Kommunens förhandlare gjorde sig mer eller mindre oanträffbara.

Detta låter väldigt märkligt. I vilket fall gäller det ju att köra en förhandling i botten om man kan se en för båda parter bra lösning framför sig. Eller är det så illa att kommunen saknar förhandlingskompetens i sådana här sammanhang?

Som jag ser det har kommunen schabblat bort en bra lösning för museiverksamheten.

I vilket fall är det önskvärt att kommunen lägger korten på bordet och redovisar hur man tänker och vilket underlag man stödjer sina beslut på.

Roland Eriksson, liberal