Vad hände med terrass-tänket när nya höghus tillåts?
För ett tag sedan nu togs beslutet att tillåta den detaljplan som tillät det som nu vuxit upp på Lindängsvägen. En valrörelse senare var i princip alla vi pratat med mer eller mindre överrens, Lindängsvägen är inget lyckad exempel på förtätning av centralorten.
Man kunde tycka att efter det borde våra politiker lärt sig läxan och intagit en mycket mer försiktig inställning till hur vi förtätar vår centralort. Vid det senaste kommunstyrelsemötet beslutade styret, med stöd av Socialdemokraterna, att tillåta en detaljplan vid Ulricehamns sparbank som tillåter byggandet av ett bostadshus med en höjd som är i princip samma som den högsta delen av Sparbanken idag. Vissa delar tillåts dessutom bli ännu högre. Då börjar vi fundera.
”De byggnader som kraftigt avviker från sin omgivning i bygghöjd nere i de centrala delarna av centralorten och nära Åsunden blir allt fler.”
Alltså att den del av Sparbanken som inhyser både Radiocentralen och Sportbaren nu tillåts byggas upp i samma höjd som den högsta delen av Sparbankshuset.
Inser ni inte hur detta kommer upplevas?
Ska vi, efter Lindängsvägens läxa, ändå fortsätta bygga ut på samma sätt igen, bara några meter bort?
Denna detaljplan tillåter en byggnation som kommer skymma siktlinjer, men även göra området trängre.
Vad hände med det terasstänk vi beslutade att vi skulle ha när vi bygger i Ulricehamn?
De byggnader som kraftigt avviker från sin omgivning i bygghöjd nere i de centrala delarna av centralorten och nära Åsunden blir allt fler, och frågan är om styret och Socialdemokraterna ens inser vad man håller på att bygga bort? Ja, bygga bort! Ni hävdar utveckling och framsteg men de framsteg man mäter ska mätas emot vad som istället går förlorat. Är det värt för er att bygga bort småstadens idyll, det pittoreska och mysiga bara för att kunna packa in så många som möjligt i centralorten som om vore vi sillar i en burk?
Mattias Bengtsson
för Sverigedemokraterna Ulricehamn
