Annons

Staten bör ta ett större ansvar för kontanterna

Det krävs en rad statliga insatser för att kontanthanteringen ska fungera. Det är inte rimligt att privata aktörer ska fortsätta att finansiera en samhällsviktig verksamhet som saknar kommersiell bärkraft och blir en allt större förlustaffär, anser Nina Wenning.
Debatt • Publicerad 3 juli 2021
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Digitaliseringen av betaltjänste är i grunden positiv, men kontanter behöver finnas kvar under överskådlig tid. Främst handlar det om att människor ska kunna välja hur de vill betala, skriver Nina Wenning.
Digitaliseringen av betaltjänste är i grunden positiv, men kontanter behöver finnas kvar under överskådlig tid. Främst handlar det om att människor ska kunna välja hur de vill betala, skriver Nina Wenning.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige tillhör de länder i världen där övergången från kontanta till digitala betalningar har gått längst. Många svenska konsumenter upplever digitala betalmedel som bekvämare.

Bankomat anser att digitaliseringen av betaltjänster i grunden är positiv, men att kontanter behöver finnas kvar under överskådlig tid. Främst handlar det om att människor ska kunna välja hur de vill betala. Men kontanter är också nödvändiga för människor som befinner sig i digitalt utanförskap och för att samhället inte ska bli för sårbart i en krissituation då digitala betalsätt kan slås ut.

Annons

För att vi ska kunna använda kontanter måste hela kontantkedjan fungera. Kontanterna ska lagerhållas i depåer. De ska fraktas till utlämningsställen. Människor ska kunna ta ut kontanter. Butiker och restauranger ska ta emot kontanterna. Handeln ska kunna lämna in sina dagskassor. Dagskassorna ska tas om hand och komma in i kontantflödet på nytt.

Men när efterfrågan på kontanter minskar, så minskar också incitamenten för kommersiella aktörer som banker, kontantserviceföretag, värdebolag och handlare att hantera kontanter. Det har lett till att delar av kontantinfrastrukturen i samhället har monterats ned.

”Kontanter är också nödvändiga för människor som befinner sig i digitalt utanförskap och för att samhället inte ska bli för sårbart i en krissituation då digitala betalsätt kan slås ut.”

Med bakgrund av detta har regeringen tagit två initiativ. Först tillsattes den så kallade riksbanksutredningen, som har föreslagit en ny riksbankslag som nu bereds av regeringen. Den nya lagen kommer att slå fast vilket ansvar Riksbanken har för kontanterna. Sedan tillsattes utredningen "statens roll på betalningsmarknaden", där utredaren Anna Kinberg Batra ska ta ställning till statens respektive näringslivets framtida roll på betalningsmarknaden.

De två initiativen innebär att det nu finns möjlighet att rädda kontanthanteringen i samhället. Vad som krävs är en rad statliga insatser för att kontanthanteringen ska fortsätta att fungera. Det är inte rimligt att privata aktörer ska fortsätta att finansiera en samhällsviktig verksamhet som saknar kommersiell bärkraft och blir en allt större förlustaffär.

Konkret anser Bankomat att staten genom Riksbanken ska ta ett finansiellt ansvar för hela kontantkedjan. Det handlar alltså om att subventionera lagerhållning, uppräkning, transporter, insättnings- och uttagsservice och handelns kontanthantering.

Så småningom kommer riksdagen att få besluta om statens ansvar för kontanterna. I riksdagen sitter i dag 59 ledamöter från Västra Götaland. Vår uppmaning till dem är redan nu börja verka för att staten tar ett finansiellt ansvar för kontanthanteringen.

Nina Wenning, vd för Bankomat

Annons
Annons
Annons
Annons