Ska hela Ulricehamns kommun leva?

Runt år 1950 pågick i Sverige överläggningar om sammanslagning av de tusenåriga socknarna till större kommuner. Man diskuterade att små socknar inte klarade ett modernt samhälle. Politiker och befolkning tycktes vara eniga. Övergången till dagens Ulricehamns kommun skedde genom mellansteg för kommunerna Hökerum, Redväg och Åsunden. Den senare omfattade socknarna Tvärred, Finnekumla, Södra Säm, Gällstad, Marbäck och Grönahög.

Vad gällde för valet av huvudort i Åsundens kommun? Det finns ett dokument, utredning år 1951, utförd av Sten Lindhagen, ägaren till Bredgården i Marbäck.

Det man kan lära av Lindhagens utredning är det sätt han kom fram till ett resultat. Han gav en kort inledning och påminde om industrialiseringen med åtföljande urbanisering och bildande av tätorter. Allt medförde en utflyttning från landsbygden. Vidare påminde han kort om svårigheterna för små socknar att bygga upp en modern service.

Lindhagen gick igenom befolkningsförändringarna i de aktuella socknarna under de senaste 75 åren. Därvid konstaterades att Tvärred och Grönahög förlorat cirka 40 procent av sin befolkning. Tvärred hade varit störst, cirka 1 680 invånare. Gällstad hade behållit sina cirka 1 600 invånare år 1951 och nu tagit denna plats. Orten Vegby hade fått järnväg, och detta vägde tungt. Man kan märka att Lindhagen noterat början på bilismens segertåg, och det gynnade orter vid större väg, nuvarande 157:an.

I häftets senare del finns flera olika slag av uppgifter om befolkning, avstånd etcetera. Egentligen ges inget helt klart förslag om huvudort. Lindhagen noterade att bilismen redan tar över. Detta till järnvägens nackdel.

Den stora biltrafiken fanns redan från Ulricehamn och söderut. Det förutsattes inte att den tänkta kommunens befolkning skulle dra sig mot någon form av centralort. Istället diskuterades hur hela Åsundens kommun skulle utvecklas med näringsliv och boende.

Hur blev det 1952? Åsundens kommun utvecklade tätorterna Hulu, Folkesred och Stavared-Tvärred, Vegby, Frölunda-Gällstad, Torsbo, Marbäck, Rånnaväg, Röshult och Köttkulla-Grönahög. Allt stred mot Länsplanering 1970, där en tätort i kommunen skulle räcka. Dagens översiktsplan för Ulricehamns kommun är positiv för tätorterna, men oklar för oss i byarna. Skall hela kommunen leva?

Rolf Sjölin, Boarp-Närarp, Gällstad