Se upp med abonnemangsfällorna på nätet
Till vardags jobbar jag med vardagsjuridik, detta som vi alla konsumenter stöter på dagligen när vi ingår avtal.
Jag vill ångra, säga upp, avbeställa, klaga, jag vill inte ha saken längre, jag har väl öppet köp? Detta får jag ofta höra, vad svarar man på den frågan?
Det kan vara krångligt med de där termerna om vilka rättigheter man har som konsument.
Konsumenten har nu räknat upp fyra-fem juridiska termer utan att veta om det. Ångra, ja det kan man göra om man har ingått avtalet på distans (då har man 14 dagars ångerrätt). Säga upp, ja det kan man alltid göra men finns det någon bindningstid?
Avbeställa, ja det kan man göra om man inte har fått varan levererad. Öppet köp är ett frivilligt åtagande från näringsidkarens sida likaså garanti. Läs noga vad garantin innebär.
Förutom en eventuell garanti (till exempel ett år) har du tre års reklamationsrätt mot ursprungliga fel på alla varor du köper av en näringsidkare, allt enligt Konsumentköplagen.
Ska jag nappa på det där proverbjudandet jag såg på sociala medier, gå ner fem kilo på bara 14 dagar, det kostar ju bara 99 kronor enligt proverbjudandet, samtidigt kom det ett mejl om att jag var utvald så jag fick köpa den nya Iphonen för bara 15 kronor. Allt jag bara behövde göra var att betala in de 99 kronor i porto för mina tabletter samt 15 kronor för Iphonen, sedan skulle jag få den.
”Dessa erbjudande kallas hos mig för abonnemangsfällor och finns framför allt i sociala medier.”
Förresten jag kanske skulle läst det finstilta (villkoren) också i erbjudandena, gjorde jag det insåg jag att nu ingått flera abonnemang.
Dessa erbjudande kallas hos mig för abonnemangsfällor och finns framför allt i sociala medier, erbjudanden om billiga produkter som leder till kostsamma abonnemang med bindningstid. Blir ni uppringda av en försäljare och blir erbjudna ett fantastiskt erbjudande om billigare el eller telefonabonnemang, vitaminer eller id-skydd, säg nej, det brukar aldrig bli några bra avtal för dig. Gå själv in på respektive företags hemsida och sondera olika erbjudande.
Den här väskan som såg så fin ut på sociala medier och reklamen visar sig bara vara av plast och inte alls den storleken som den var på nätet. Likadant med den där blusen i ull som visar sig vara av polyester och storleken S som jag köpte, det skulle en femåring möjligen kunna ha.
Ofta innehåller webbadressen till dessa butiker namn som ”Stockholm” eller annat som ska ge legitimitet åt företaget så de verkar seriösa.
Häromdan fick jag en trevligt mejl från en man som sparat drygt 15 000 kronor med hjälp av mina råd efter en bilaffär. Det lönar sig att kunna sina konsumenträttigheter.
Niclas Sturesson, kommunal konsumentvägledare
