Misstro riskerar att skada det nordiskt samarbetet
Det har gått ungefär ett år sedan Sverige drabbades av pandemin. En undersökning från Föreningen Norden visar att nästan hälften av alla svenskar tror att det nordiska samarbetet har försämrats. Det är ett direkt underbetyg till sittande nordiska regeringar och vi efterlyser samnordiskt ledarskap och handlingskraft.
Värdet av det nordiska samarbetet är stort och lägger grunden för att Norden som region är attraktiv att bo, leva och arbeta i. Samarbetet skapar förutsättningar både för ekonomisk trygghet och välfärd genom våra handelsrelationer och vårt handelsutbyte.
Utöver den ekonomiska aspekten består värdet även i social välfärd där de nordiska relationerna överbryggar landsgränserna, där var tredje svensk idag har anknytning till annat nordiskt land.
”Det här är en kultur som är kontraproduktiv för nordiskt samarbete och som vi inte vill se frodas.”
De senaste årens globala kriser har varit prövande för nordiskt samarbete. Sprickan vi ser under coronapandemin blev synlig redan under flyktingkrisen 2015. I Sverige kallades danskarna för rasister och i Danmark kallades svenskarna för präktiga och politiskt korrekta. I dag är stämningen liknande och det talas om coronaskam. Det här är en kultur som är kontraproduktiv för nordiskt samarbete och som vi inte vill se frodas.
Att problemet är utbrett syns tydligt i undersökningen. Närmare var femte svensk har upplevt trakasserier eller blivit dåligt bemötta av personer i de nordiska länderna. Situationen är ännu mer påtaglig för personer som har anknytning till något annat nordiskt land, antingen via arbete eller via familj. I den gruppen uppger var tredje person (29 procent) att de upplevt trakasserier.
Det vi ser är resultatet av brister i ett samstämt ledarskap och avsaknad av handlingskraft med nordisk gemenskap i åtanke.
Beslutet att stänga gränserna är ännu ett tecken på en utveckling av en olycklig och snabb fragmentisering av Norden. Det här är helt emot vad folket vill. Undersökningen visar att intresset för nordiskt samarbete är stort. Åtta av tio vill öka det nordiska samarbetet och det område som svenskarna anser är viktigast att utveckla är krissamarbetet.
Gränsregionerna är mest drabbade av det bristande samarbetet. För varje dag som går försämras relationerna, osäkerheten får fäste och risken för ekonomiska och sociala skador på lång sikt förvärras. Politiker behöver agera här och nu, men också kunna svara på frågan vad som gäller för gränsregioner vid nästa globala kris.
För några år sedan beslöt de nordiska statsministrarna visionen att ” Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030”. Den visionen bör även gälla i globala kriser för att inte bli en pappersprodukt.
Vi på Föreningen Norden vill se:
• Snabba åtgärder och tydligt samnordiskt ledarskap för att säkerställa arbetsmarknad och handelsrelationer vid gränsen.
• En gemensam handlingsplan hur krisarbete ska fungera vid globala kriser, med särskilt fokus på gränsområden.
Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden
För Föreningen Norden, lokalavdelning Ulricehamn-Tranemo, Birgit Andersson och Friedrich Baihofer
