Långfredagen har verkligen förändrats
För 70 år sedan fick man i stort sett inte göra något annat än att gå till kyrkan på långfredagen. Ja, många tittade snett på den som gjorde det alla minsta, som till exempel att gå till sjön och meta. Ja, rakt vis inte klyva ved. Konstigt att prästen fick jobba den dagen. Han hade kanske redan en fot i himlen.
”För 60 år sedan skulle folk inte tro det var sant att någon affär eller biograf var öppen på långfredagen.”
Det är väl inte utan att vi som var med på den tiden och ser hur det går till på långfredagen nu kan undra lite. Och ändå behövde vi väl bara gå ytterligare en mansålder tillbaka då människor blev tvingade att gå till kyrkan då prästen talade där. De var tvungna att ha giltigt skäl för att inte gå till kyrkan.
Hur kommer det sig att vår religion förändras på det sättet som sker? För 60 år sedan skulle folk inte tro det var sant att någon affär eller biograf var öppen på långfredagen. Det var ju en av kyrkans viktigaste högtider. Nu säger man att det var för hemskt länge sedan. Och det är klart att vi som var med då är ju hemskt gamla nu. Men med vilka mått mäter vår religion? Och var ska själen hamna för alla som inte fått veta den sanna tron under sitt liv?
Rune Jakobsson
